Förra veckan installerades de nya ledamöterna i DR Kongos parlament. Fortfarande saknas resultat från en del valkretsar, men enligt det preliminära resultatet kommer andelen kvinnor att ligga kvar kring 10 procent, trots hårt arbete från kvinnoorganisationer för att förbättra könsbalansen.
Eftersom de preliminära listorna till parlamentet inte bekräftats av den Högsta domstolen kan en del ledamöter tvingas att flytta på sig när valresultatet slutgiltigt bekräftats.
Feministiskt Perspektiv har via organisationen Kvinna till Kvinna varit i kontakt med ett par av de kvinnorättsaktivister som kämpade för kvinnors representation i parlamentet. En av dem är Solange Lwashiga. Hon hoppas nu åtminstone att de kvinnor som valts inte får sina mandat ogiltigförklarade. Det skulle innebära några fler platser än under senaste mandatperioden. Samtidigt framhåller hon att andelen kvinnor ändå är för liten för att garantera att deras position stärks.
– Problemet är att männen i det kongolesiska parlamentet tenderar att betrakta genusfrågor och kvinnofrågor som en angelägenhet bara för kvinnor. De ser inte konsekvenserna för hela samhällslivet när de frågorna inte får positiva svar. De ser inte konsekvenserna för en hållbar fred och utveckling eller att kvinnors politiska deltagande bidrar till att konsolidera freden. Och kvinnorna som suttit i parlamentet har inte alltid agerat i kvinnors intresse, säger hon.
Solange Lwashiga säger att kvinnoorganisationerna lärt sig några läxor nu och kommer utarbeta strategier för att främja kvinnors position, både utanför och inom parlamentet.
– Vår organisation kommer att samarbeta med de invalda kvinnorna och bygga allianser med män i parlamentet. Arbetet är inte lätt, men vi kommer inte att nedrusta, för vi förbereder en framtid för kommande generationer.
Aurélie Bitondo, generalsekreterare i Reseau des femmes africaines ministres et parlemantaires en RDC (REFAMP), har sin bas i Kinshasa. För henne är det uppenbart att resultatet kvinnorna uppnått inte är tillräckligt.
– Det innebär att vi, organisationerna som kämpar för jämställdhet och kvinnors medverkan i beslutsinstanserna måste fördubbla våra ansträngningar och initiativ, och framför allt definiera och komma igång med strategier och aktiviteter som gör att vi kan nå våra mål, säger hon.
Under fredsförhadlingarna i Sydafrika 2002 visade kvinnorna, trots att de var få i förhållande till männen, att deras närvaro innebär att kvinnors specifika problem och erfarenheter tas till vara. Det är grunden till att resolutionerna som antogs inkluderar det sexuella våldet, beskyddet av civila, och vikten av kvinnors medverkan i arbetet med att lösa konflikter och bygga fred.
– Det finns positiva tecken och uppmuntran när det gäller de här frågorna för det finns allt fler röster i samhället och den politiska klassen, inte bara kvinnor, som står upp för behovet att få in fler kvinnor i beslutande organ i vårt land. De är våra allierade, säger Aurélie Bitondo.
Kvinna till Kvinna stöder kvinnoorganisationer i östra DR Kongo och höll under de gångna två veckorna utbildningar i Goma, Nord Kivu, och Bukavu, bland annat för politiker som vill bli bättre ledare och öka sina chanser att bli folkvalda. Flera av dem som går kursen deltog i de nationella valen men blev inte invalda, andra kommer att ställa upp i provinsvalen som enligt planerna hållas i juni.
