En del av de kunskaper Valentin Hermundsson vill se på skolschemat ingår redan i ämnen som samhällskunskap, svenska och naturkunskap. Andra delar behöver ingå i ett systematiskt arbete som genomsyrar hela skolverksamheten och har visat sig fungera dåligt som skolämne. Det skriver Annika Hjelm i sitt svar från Skolverket.
Hej!
Din text handlar om viktiga frågor och jag håller med om mycket av det du skriver.
När jag arbetade som lärare undervisade jag i slutet av 1980-talet i Socialkunskap som fanns på Social linje. Det handlade bland annat om kriminalitet, alkohol och droger, könsroller, grupptryck, etc. Det var ett intressant ämne som många elever var intresserade av. Numera ska det undervisas om detta inom flera andra ämnen såsom samhällskunskap, svenska och naturkunskap.
Det du skriver om som handlar djupare om hur människor fungerar i samspel med varandra om sociala beteenden och självkänsla ingår i ämnet psykologi, men det är först på gymnasiet, och det läser ju inte alla.
Mycket av det du menar borde ingå i ämnet Socialkunskap handlar om värdegrundsfrågor som ska genomsyra hela skolverksamheten, att skolan ska vara fri från mobbning och kränkningar, att alla elever ska känna att de kan vara sig själva i skolan, att alla ska respektera varandra och olikheter, och så vidare.
Som du skriver är det viktigt att ha kunskaper om hur till exempel grupptryck påverkar oss. Jag är dock inte lika övertygad som du om att mobbning och alkoholbruk skulle upphöra bara alla elever fick kunskap om de processer som leder till sådant och vilka problem det innebär. Vi människor är inte alltid så rationella. Precis som du är inne på så styrs vårt beteende ofta av strävan efter respekt, makt och av de normer vi uppfattar gäller för hur en lyckad person ska vara.
Skolverket har ganska nyligen gjort en utvärdering som visar att när skolor har särskilda lektioner med social och emotionell träning som schemaläggs för alla klasser kan det leda till ökad mobbning. Det tycks inte fungera att göra ett skolämne av sådant. Däremot är det viktigt att vid lämpliga tillfällen tala om hur elever och lärare ska bemöta varandra i skolan och hur man tillsammans kan bygga upp en bra atmosfär.
Enligt skollagen ska alla skolor ha ett systematiskt arbete för att främja likabehandling och för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det ska dokumenteras i årliga planer och eleverna ska vara delaktiga. Utvärderingen visade att skolor där elever återkommande och med stöd av lärare är delaktiga i aktiviteter för att skapa trivsel på skolor, där elever och lärare tar fram ordningsregler tillsammans och där man utgår från kartläggningar av elevernas situation när man planerar insatser för trygghet och trivsel så lyckas man förhindra kränkningar och mobbning.
Annika Hjelm
Undervisningsråd
Skolverket