De sju kvinnor som jobbade eftermiddagspasset på Tegs äldrecenter i måndags fick 4 500 kronor i handen av Vänsterpartiet i Umeå. Syftet var att föra upp diskussionen om inkomstgapet mellan kvinnor och män på dagordningen, berättar Tamara Spiric (V), kommunalråd och ordförande i jämställdhetsutskottet i Umeå kommun.

– De senaste siffrorna visar att gapet i nettoinkomst mellan kvinnor och män har ökat med 779 kronor mellan 2006 och 2010. Nu är skillnaden uppe i 4 493 kronor per månad. Det har skett en negativ utveckling ur feministiskt perspektiv. Samtidigt pratas det alldeles för lite om detta, säger Tamara Spiric.

Blev glada

Kvinnorna på äldreboendet blev paffa, berättar Tamara Spiric, men framför allt glada.

– De tyckte att det var jättebra att någon faktiskt pratar om de här frågorna. De hade själva funderat på vad det är som leder till att yrken värderas så olika, och känt en maktlöshet över situationen.

Att det var just personal på ett äldreboende som fick ta del av Vänsterpartiets jämställdhetspengar var en slump, enligt Tamara Spiric.

– Vi hade lika gärna kunnat vara på Ica. Det här handlar inte om enskilda individer, det handlar om att visualisera att kvinnor har lägre inkomst än män i Sverige 2012.

Varför valde ni det här sättet att uppmärksamma ämnet på?

– Det här är ett sätt att symboliskt visa att om inkomsterna var jämställda i vårt land hade du haft så här mycket mer i månaden. Jag tycker det är en tydlig bild. Man märkte också att för de här kvinnorna så gör det en skillnad, det är en avsevärd summa pengar som man faktiskt undantas genom att vi har det inkomstgap som vi har i Sverige i dag. Vi tyckte det var ett positivt sätt att visa att det spelar en väldigt stor roll.

Politiker kan göra mer

För att inkomstklyftorna mellan kvinnor och män ska minska måste det till ett långsiktigt arbete från många av samhällets aktörer, menar Tamara Spiric. Arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll, men även politiker.

– Det räcker inte att prata om att uppvärdera kvinnors yrken. I Umeå gjorde vi en låglönesatsning 2006 och 2007 som främst gick till att höja kvinnors löner. Det innebär att lönegapet har minskat här, samtidigt som det ökar i riket som helhet, säger hon.

Att inkomstgapet har ökat på riksnivå anser Tamara Spiric är ett resultat av den borgerliga regeringens reformer. Hon nämner särskilt jobbskatteavdraget och utförsäkringssystemet.

– Majoriteten av de resurser man slösar på jobbskatteavdraget går in i männens plånböcker. Man skulle kunna reglera så att de med allra högst inkomster – som oftast är män – inte får del av jobbskatteavdraget. Och utförsäkringssystemet har varit en reform som har drabbat kvinnor i högre utsträckning.

Vad ser du som det största hindret för att inkomstskillnaderna ska försvinna?

– Den samhälleliga utvecklingen i stort, där man pratar om individer i stället för strukturer. Till exempel när någon säger "det finns ju kvinnor som tjänar bra också". Ja, det är klart, men det här är ett problem som samhället i stort måste ta tag i genom att omfördela resurser. Det finns ingen som kan åtgärda det här på en dag, men det stora problemet i dag är att det går åt fel håll och jag tror att många lever i en illusion om att allting bara går framåt.