Trots flera månaders stormig kritik mot konstitutionskommitténs icke-demokratiska sammansättning och sekulära medlemmars bojkott, publicerar nu kommittén ett första utkast till ny grundlag för Egypten. Förslaget som senare ska ställas till folkomröstning debatteras nu intensivt i medier och på gatorna. Kvinnorörelsen har mobiliserat mot de paragrafer i förslaget som inskränker kvinnors lika rättigheter.
Den 5 oktober samlades hundratals kvinnor och män på inbjudan av en koalition bestående av 33 olika kvinnorättsgrupper, utanför presidentpalatset i Kairo. De protesterade mot grundlagsutkastet när det gäller de paragrafer som definierar kvinnors rättigheter. Medlemmar från tre liberala och vänsterpolitiska partier anslöt sig också till protesten. Enligt kritikerna avspeglar utkastet inte revolutionens visioner och landets historia när det gäller kvinnors status i samhället.
Den föreslagna grundlagens paragrafer rörande kvinnors rättigheter är mer eller mindre en avskrift eller i bästa fall en modifiering av den gamla konstitutionen, som gällde sedan 1971. Även i den tidigare grundlagen som var i kraft under Sadat och något förbättrad under den störtade Mubarak, definierades familjelagen och kvinnors rättigheter, i sin helhet, ur sharialagarna. Kvinnors status i samhället är enligt det nya grundlagsutkastet i stort oförändrad och inte alls upphöjd, trots kvinnorörelsens krav, protester och uppvaktningar. Demonstranterna utanför presidentpalatset krävde dessutom att kriminaliseringen av sexuella trakasserier ska inkluderas i grundlagen.
Kvinnofientlig paragraf
Enligt omdiskuterade paragraf 36 i utkastet, ställs staten som ansvarig för kvinnors lika rättigheter i samhället, som skiljer sig från den tidigare diffusa lagen under Mubarak. Men det finns en hake i denna paragraf som oroar landets kvinnorättsaktivister och jurister.
”Staten förbinder sig att vidta alla konstitutionella och verkställande åtgärder för att säkerställa lika behandling av kvinnor och män i politiska, kulturella, ekonomiska och sociala livet, utan att bryta mot reglerna för islamisk rättspraxis…”
Det är just de sista orden i meningen och det faktum att kvinnors rätt till arbete och utbildning inte nämns vidare i paragrafen, som upprör kvinnoorganisationerna och oppositionella politiska partierna. Dessutom fruktar aktivister och jurister att formuleringen, i takt med konservativ gruppers växande politiska inflytande, banar väg för nya inskränkningar mot kvinnors rättigheter.
Denna paragraf 36, liksom alla andra delar av grundlagen, måste dessutom sammankopplas med paragraf 2 i grundlagen och tillämpas i enlighet med dess innehåll. Enligt artikel 2 som fastställer källan av Egyptens alla lagar, är det frågan om ”principer för islamisk rättspraxis”.
I praktiken är det betydligt lättare att kringgå de stränga sharialagarna om de bara ska rymmas inom de allmänna religiösa ”principerna”. Detta har civilsamhällets aktivister och kvinnor gjort i alla år under Mubarak, säger en jurist till Ahram. Men artikel 36 stänger alla dörrar och lämnar kvinnors rättigheter till sharialagarna utan att precisera vilka som får tolkningsrätten över dessa frågor.
Jurister menar att paragraf 36 verkar vara ett undantag som står i motsats till innebörden av paragraf 2. Många befarar att kontrollen över den numera relativt moderata Al-Azhar institutionen, som äger tolkningsrätten över sharialagarna, kommer att intensifieras och detta uppfattas som mycket farligt med tanke på religiösa extremisters ambitioner att ta över.
Samtliga liberala och vänsterpolitiska partier, kvinnoorganisationer samt många enskilda personer har tillsammans publicerat ett unikt uttalande mot formuleringen av artikel 36 i Egyptens nya grundlagsförslag och menar att den inte garanterar kvinnors medborgerliga rättigheter samtidigt som den bryter mot Egyptens internationella åtaganden när det gäller kvinnors rättigheter. För att stoppa paragrafen föreslår koalitionen att utkastet ska gå till folkomröstning inte som helhet utan med rätt att rösta för eller emot varje paragraf.