Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap, inledde med att hälsa åhörarna välkomna till universitetsbiblioteket i Göteborg. Hon sa att det var en lycklig dag.
– Att digitalisera Nordisk kvinnolitteraturhistoria gör att materialet når ut på ett helt annat sätt.
Tillsammans med universitetsbibliotekarie Berith Backlund visade hon sedan hur portalen fungerar.
Bakom arrangemanget stod Kvinnohistoriska samlingarna (KvinnSam) som samtidigt invigde utställningen Nordisk kvinnolitteraturhistoria - arkiv bok webb. Det är också på KvinnSam i Göteborg och på Kvinfo i Köpenhamn som arbetet med portalen har ägt rum.
Nordisk kvinnolitteraturhistoria innefattar fem band som fick mycket uppmärksamhet när det släpptes under 1990-talet. Då var det nydanande ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Numera är det ett ofta använt referensverk inom den akademiska undervisningen och forskningen.
Mer än tusen år av kvinnolitteraturhistoria ryms i verket. Det är skrivet av ett hundratal kvinnliga akademiker, innehåller 250 artiklar och fakta om 850 författare. Det är resultatet av mer än ett decenniums arbete av den första generationens kvinnolitteraturforskare i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Island och Färöarna. Den nya webbportalen är sökbar på svenska, danska och engelska och gör det lättare för den som vill forska om eller har ett allmänt intresse av den litteratur som kvinnor skrivit.
Lisbeth Larsson sa att hon tyckte det var fantastiskt med ett bibliotek där det kvinnliga ordet var överordnat. Att det är detta ord som är själva stammen, som man sedan kan leta annan information i.
– Det digitala gör att man kan leta efter vissa frågeställningar och ämnen. Det blir inte linjärt som verket i bokform, förklarade hon.
Författaren Märta Tikkanen, som är en av verkets portalförfattare, gästtalade. Hon berättade om sitt författarskap och om svårigheten hon upplevde i att skriva om ämnen som var kontroversiella i Finland på 1970-talet.
Hon talade också om hur svårt det varit för henne och hennes kvinnliga författarkollegor att kalla sig för författare. Istället sa de att de till exempel var journalister eller hemmafruar. Men om man inte identifierar sig med det yrke som är viktigast för en, är det svårt att bli tagen på allvar av andra, resonerade Märta Tikkanen.
Med hjälp av den nya webbportalen hoppas hon att årtionden som glömts bort kommer att upptäckas på nytt. Hon avslutade med att gratulera alla de närvarande kvinnorna på internationella kvinnodagen.
