En betydelsefull fråga för den svenska transrörelsen har fått sin lösning sedan Patent- och registreringsverket, PRV, nyligen förändrade sin praxis i tillämpningen av namnlagen. Den förändrade praxisen gör det möjligt för personer över 12 år att ansöka om tillägg eller byte av förnamn utan att namnens lämplighet bedöms utifrån personens könstillhörighet. Detsamma gäller byte till så kallade ”-dotterefternamn”.
Den förändrade praxisen kom till efter det att organisationerna RFSL, RFSL Ungdom, KIM och FPES tillsammans med juristen Kerstin Burman från Diskrimineringsbyrån i Uppsala tillskrivit PRV i ärendet, skriver RFSL i ett pressmeddelande.
Sedan år 2009 har det varit fritt fram för myndiga personer att byta eller lägga till förnamn utan hänsyn till personens könstillhörighet. Detta blev klart efter Regeringsrättens dom i vad som blivit känt som ”Jan-Olov Madeleine-målet”, ett mål som drevs av Kerstin Burman. Tyvärr har de två myndigheter, Skatteverket och PRV, som beslutar kring namnbyte, hanterat frågor om namnbyte olika efter domen, vilket har varit ett problem för många. Vilken myndighet en person kan vända sig till styrs bland annat av om personen tidigare har bytt namn.
Efter domen tog Skatteverket tidigt ställning i frågan och menade att deras fortsatta tillämpning av namnlagen inte skulle innefatta någon bedömning utifrån sökandes könstillhörighet. Detta gällde även ansökningar som gällde minderåriga och efternamnsansökningar för byte till efternamn som slutar på dotter, till exempel Persdotter eller Ingridsdotter.
PRV:s ställningstagande efter domen har inte varit lika tydligt. Vid en fråga år 2010 angav också myndigheten att ansökningar om ”-dotterefternamn” tidigare bedömts utifrån könstillhörighet och att det inte förekommit något ärende som fått myndigheten att ändra ställningstagande.
Det här har ställt till det för personer som vill byta namn och dessutom inneburit en negativ utveckling av rättspraxis. Det har helt enkelt skapat en rättsosäkerhet för den person som vill ansöka om namn som stämmer bättre överens med dennes identitet eller person.
Under året har ett tydligt ställningstagande från myndigheten skett i frågorna. PRV bedömer inte längre ärenden som gäller byte till ”-dotterefternamn” eller byte av förnamn för personer över 12 år utifrån sökandes könstillhörighet. Omyndiga personer måste dock ha vårdnadshavares tillåtelse.
– Vi välkomnar PRV:s besked i dessa namnfrågor. Vi kan konstatera att äntligen, snart tre år efter den så kallade ”Jan-Olov Madeleine”-domen, finns en enhetlig rättspraxis där individer får välja namn utifrån andra omständigheter än kön. Detta är en efterlängtad och betydelsefull framgång för HBTQ-communityt. Det innebär att fler personer nu kan välja ett namn som bättre stämmer överens med deras identitet och levnadssätt, vilket förenklar och förbättrar livet i vardagen, säger Kerstin Burman.
