Beskedet att Wikileaksgrundaren Julian Assange får asyl i Ecuador gav upphov till en storm på Twitter med tusentals nya inlägg varje timme. De yttersta två läger som antingen helt avfärdar behovet av en juridisk prövning av sexbrottsanklagelserna – och de som helt förnekar att Julian Assange alls har något att frukta – fick hård konkurrens av betydligt mer nyanserade analyser.
Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet, skrev om hur ovisshet föds ur maktmissbruk och att alla inblandade, inklusive Assange, bidragit till att någon sanning som alla inblandade kan ställa sig bakom aldrig lär utkristalliseras.
”Jag tror på Wikileaks öppenhetsideal, aktivism och kritiska granskande. Maktens korridorer måste ständigt flöda i ljus för det är i mörkret de otrevliga besluten fattas. Därför kommer jag att stå överst på barrikaderna om Assange någonsin utlämnas till USA. Av exakt samma anledning tänker jag inte okritiskt applådera Cirkus Assange efter varje nytt nummer.” skriver Anna Troberg på SVT Debatt.
I brittiska Independent betonar Owen Jones att han är en stark förespråkare av Wikileaks samtidigt som han krasst slår fast att Assange är misstänkt för våldtäkt och har brutit villkoren för borgen.
”Ändå har en del av hans anhängare fört fram argument som de aldrig skulle drömma om i någon annans fall.”
Enligt Owen Jones skulle västvärldens regeringar utan tvivel helst se Wikileaks krossas. Han anser inte att farhågorna om att Julian Assange i slutändan utlämnas till USA och vad det skulle innebära är grundlösa.
”Men det betyder inte att Assange bör vara immun mot väldigt allvarliga anklagelser i Sverige.”
Åtta argument som Assange-lägret gärna sprider avfärdas på The Blog That Peter Wrote och har spridits av många på Twitter.
Andra tar upp att när Ecuador ställer sig på yttrandefrihetens sida i fallet Assange är det ett undantag som inte omfattar alla. Ecuadorianer som försökt kopiera hans metoder att avslöja oegentligheter har inte erbjudits samma skydd. Om det skriver bland andra nyhetssajten World Time. I artikeln konstateras att sedan Assange togs emot på Ecuadors ambassad har regeringen på hemmaplan slopat kravet på domstolsbeslut för att undersöka privata IP-adresser. Den 31 juli beslagtog regeringstjänstemän och polis nyhetstidningen Vanguardias datorer för andra gången på 18 månader. Tidningen har varit kritisk till president Correa och hans regering.
Enligt en artikel i Australiens Green Left Weekly har president Correa goda skäl att begränsa de stora mediabolagens inflytande, eftersom de känner sig hotade av hans reformagenda och därför använder sin mediala makt till att förtala honom.
En tidigare kapten från den vitryska armén, Barankov kommer, enligt World Time igen, att sätta Rafael Correa och Ecuadors engagemang för mänskliga rättigheter på prov. Han kom till dit 2008, beviljades flyktingsstatus och driver en blogg där korruption och andra brott som begås i Vitryssland avslöjas. Men efter Lukashenkos statsbesök i Quito den 29 juni greps och fängslades Barankov. Vitryssland har begärt honom utlämnad, en begäran som nu ska prövas.
Liksom Assange befarar Barankov dödsstraff om han utlämnas.
Den asyl som Assange beviljats kan innebära evig väntan på Ecuadors ambassad. Brittiska UD lovar att fullfölja arresteringsbeslutet, och hotar med att dra tillbaka ambassadens diplomatiska status, men har ändå inte rätt att gå in där, enligt Peter Spiro, en professor i internationell rätt som talat med CBC News.
Om Storbritannien försöker förhindra Assange från att åka till Ecuador kommer han att begära prövning i en internationell domstol, enligt ett uttalande från Assanges försvarsadvokater.
Liksom tidigare är det få som nämner brottsoffren. Deras försvarare Claes Borgström beklagar asylbeslutet och säger till Ekot i Sveriges Radio att fokus har flyttats från huvudfrågan. Och enligt åklagarmyndigheten förändras ingenting vad gäller förundersökningen med anledning av asylbeslutet från Ecuador.
