Skolfrågan var den heta potatisen i Simrishamns kommun under våren 2012. Redan i augusti året innan rapporterade lokaltidningen Ystads Allehanda om ett förutspått underskott på nio miljoner kronor för Barn- och utbildningsnämnden 2011. Samtidigt visade prognosen för kommunen i stort ett överskott på 9 miljoner.
Skolinspektionen gjorde en utredning och krävde att genomgripande förändringar skulle göras inom Barn- och utbildningsnämnden (BUN) när det gäller såväl målsättningar, finansiering och organisation. Erik Lenne, dåvarande BUN-chef fick gå. Det talas om ”förbrukat förtroende”. Den politiska majoriteten i Simrishamn (Moderaterna, Centerpartiet, Österlenpartiet och Folkpartiet) ansåg inte att Erik Lenne har det ledarskap förvaltningen behövde i det omfattande förändringsarbete som väntar.
Men problematiken kring BUN och skolfrågan är långt ifrån ny. Moderaten Alf-Göran Andersson vittnar om ett sammanlagt underskott på drygt 20 miljoner kronor de senaste fyra åren.
– Istället för att åtgärda det har man bitit sig fast vi att man tycker att man fått för lite pengar. Det har varit problem på BUN under hela 2000-talet. Men trots att vi påtalat att åtgärder krävts har man inte tagit tag i problemen, sade han till Ystads Allehanda i mars i år.
Passiv nämnd
I realiteten handlade det om ett sviktande förtroende för hela skolpolitiken i Simrishamn. Österlengymnasiets existens hotades och skapar oro. Förslag om nedläggningar av byskolor ledde till diskussion om byarnas framtid och attraktionskraft för barnfamiljer. Samtidigt måste elevunderlaget vara tillräckligt för att det ska vara ekonomiskt genomförbart att driva undervisning utan att den pedagogiska kvaliteten drabbas.
I mars blev det dags för kommunrevisionen att granska BUN. Resultatet visade inte helt oväntat att nämnden brast på flera punkter. Både när det gällde flertalet grundskolor samt Österlengymnasiet pekade revisionen på att BUN agerat passivt och inte följt reglementet. På den ekonomiska fronten såg det omöjligt ännu mörkare ut. Revisionen kunde redogöra för missvisande ekonomiska redovisningar där underskottet sagts vara betydligt mindre än vad det verkligen var. Som grädde på moset ett till synes passivt förhållningssätt till den ansträngda ekonomiska situationen.
I revisionsberättelsen skriver de: ”Det är uppenbart att barn- och utbildningsnämnden saknar tillfredsställande system för styrning, ledning, uppföljning och kontroll samt har uppvisat tydlig underlåtenhet att fatta beslut i frågor som kunnat påverka nämndens ekonomiska resultat”. Som åtgärd föreslog kommunrevisionen att inte bevilja ansvarsfrihet för BUN:s samtliga ledamöter.
I eget intresse
En skarp kritik och ett tydligt underkännande av BUN:s verksamhet. Att kommunrevisorer inte vill bevilja en facknämnd ansvarsfrihet är ovanligt. Karin Tengdelius, expert på kommunrevision vid SKL sade till Ystads Allehanda att det rör sig om 3-8 fall om året i hela landet. Detta är särskilt allvarligt då det innebär att fullmäktige, om de håller med revisionen har makt att avsätta alla ledamöterna i nämnden.
Den 23 april samlas kommunfullmäktige i Simrishamn för att ta ställning till revisionens förslag. Moderaterna yrkar att kommunfullmäktige ska lyssna på revisionen, medan Socialdemokraterna vill bevilja ansvarsfrihet. Det kommer att bli en omröstning som skär rakt genom de politiska blocken. Moderaterna får med sig Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ som vinner majoritet i omröstningen. BUN:s samtliga ledamöter sparkas med omedelbar verkan. ”De som var uppe i debatten och försvarade BUN:s agerande var i princip de som suttit där som ordförande och vice ordförande det senaste decenniet.”, skriver Gudrun Schyman i Fi:s rapport från mötet.