Under konferensen Håbeteologi, anordnad av Svenska kyrkan i Lunds studentprojekt i samarbete med projektet Religion hjärta hbt i slutet av april, hölls ett seminarium med titeln Poly ur ett religiöst och queert perspektiv. Susanne Wigorts Yngvesson, teologie doktor i etik och medverkande i antologin F-ordet med en text om polyamorösa relationer, var en av de experter som bjöds in.

När jag ringer upp för en intervju säger hon att hon sett en förändring på senare tid. Polyamorösa relationer börjar bli mer synliga i det offentliga.

– Efter könsneutralt äktenskap följde även diskussioner om andra relationsformer.

Nu i helgen klubbade RFSL:s, Riksförbundet för sexuellt likaberättigandes, kongress igenom en motion om att lagstiftningen bör ses över vad gäller juridisk trygghet för personer som lever flersamt.

Wigorts Yngvesson ifrågasätter varför monogami är norm i vår del av världen. Staten är inte neutral utan skyddar monorelationer. Äktenskapslag och sambolag utgår från en monogam princip. Wigorts Yngvesson menar att synsättet handlar om socialt arv från tidigare generationer. Kvinnor har historiskt betraktats som mäns egendom.

Enligt Wigorts Yngvesson är det väldigt nytt att poly lyfts i religiösa sammanhang på det här sättet. Under Stockholm Pride för två år sedan hölls en diskussion om polyrelationer anordnad av Svenska kyrkan där Åke Bonnier, dåvarande domprost i Stockholm, deltog berättar hon.

– Men folk inom kyrkan driver inte frågan, det är tabu. Fast där finns ju folk som lever polyamoröst.

Hon skulle gärna se att det fördes en större diskussion från kyrkligt håll kring hur kärleksrelationer kan se ut. I bibeltexterna, säger hon, finns ingen text som entydigt förbjuder polyrelationer.

Redan Abraham, den gemensamme stamfadern till judendom, kristendom och islam, levde i en polyrelation med Sara och Hagar på Guds uppmaning, inom en patriarkal ordning.

– Jag menar inte att vi ska plocka bibelcitat och tro att vi kan kopiera dem i vår tid. Men modellen av det polyamorösa finns. Om det går att överföra till vår tid ser jag inte varför mono skulle ha en överordnad status.

Religiösa sammanhang som inkluderar polygami finns även i den nutida världen. Migranter i polygama äktenskap som inte erkänns fullt ut av svenska staten är en verklighet att förhålla sig till. Religiöst sanktionerat månggifte är aktuellt i USA:s offentliga debatt inför presidentvalet med mormonen Mitt Romney som kandidat och i SVT har vi kunnat följa en polygam mormonfamilj i TV-serien Big Love.

Att polygama relationer med en man och flera kvinnor är stöpta i samma patriarkala form som monorelationer, kommer ofta upp som argument mot polygami. Men det kan se olika ut, säger Wigorts Yngvesson. Samhället idag ser annorlunda ut.

– Monogama skulle kunna lära sig av den erfarenhet som finns bland polyamorösa. Det kan vara en feministisk befrielse från den historiska belastningen, ägande i heterorelationer.

Hon berättar att en genomgående princip för att få polyrelationer att fungera handlar om öppenhet mellan parterna. Öppenhetsprincipen tror hon skulle vara en tillgång också för personer som lever i monorelationer där det är lättare att falla in i etablerade normer. I en polyrelation finns en annan rörlighet, fler som måste förhålla sig.

– Att förändra etiska, moraliska och sociala normer hänger ihop med att föra upp frågan till det offentliga och att människor vågar vara öppna. Att människor ser att det kan fungera, att det inte behöver vara perverst.

När hon talar om polyamorösa relationer talar hon om en djup känsla mellan de som involveras, som inte nödvändigtvis måste leva tillsammans. Om ömsesidighet. Inte om tillfälliga ytliga relationer, något hon ser som en annan diskussion.

– Jag tror på långvariga trogna relationer. Trohet behöver däremot inte vara reserverat till en person.