Ensamkommande flyktingbarn är en särskilt utsatt grupp. Ändå är kvaliteten på boenden för ensamkommande flyktingbarn generellt sämre än på andra hem för vård och boende för barn och ungdom. Det visar Socialstyrelsens senaste tillsynsrapport.
I Tillsynsrapport 2012 redovisar Socialstyrelsen resultaten av mer än 1 600 inspektioner och nästan 3 000 samtal med barn och unga på landets hem för vård och boende (HVB), boenden med särskild service för barn och unga respektive SiS ungdomshem.
Barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet har fått det bättre, konstaterar Socialstyrelsen inledningsvis. Men tillsynen avslöjar också att landets 146 hem för ensamkommande flyktingbarn i genomsnitt har fler brister än andra boenden för barn och unga. Slutsatsen är att hemmen för just barn och unga som kommit ensamma till Sverige för att söka asyl håller en sämre kvalitet än andra HVB.
Flera brister
När det gäller den del av tillsynen som Socialstyrelsen har genomfört efter anmälningar gällde de flesta bristerna dokumentation. De ensamkommande flyktingbarnen gjordes inte heller lika delaktiga i planering och genomförande av insatser. Dessutom fanns det brister i boendenas samarbeten med kommunernas socialnämnder, som har det övergripande ansvaret för barnen.
– Bra samverkan med socialnämnden är en förutsättning för att barnen ska få det stöd och inflytande som de har rätt till. Socialsekreteraren ska hålla kontakt med varje barn och ta reda på hur det går. Det är särskilt viktigt för dem som saknar föräldrar som kan bevaka deras intressen, säger Gunilla Westerdahl, utredare på Socialstyrelsen.
Krav på åtgärder
I tillsynsrapporten skriver Socialstyrelsen även om andra brister, det vill säga utöver det som Socialstyrelsen planerat att granska. Det är brister som exempelvis att verksamheter inte bedrevs enligt de villkor som fanns i besluten om tillstånd, att barn som inte ingått i målgruppen hade tagits emot, och att det inte fanns några gällande inskrivningsbeslut.
Socialstyrelsen kräver åtgärder mot bristerna, och de vanligaste kraven handlar om dokumentationen, planering och uppföljning av hjälp- och stödinsatser, barnens och ungdomarnas möjlighet att vara delaktiga samt samverkan med kommunernas socialnämnder.
Men Socialstyrelsen har också haft krav som gäller personalantal och personalens kompetens. Till exempel visade det sig finnas några HVB som inte hade personal tillhands dygnet runt på boendet.
Fortsatt tillsyn
– Vi ser allvarligt på de brister vi upptäcker, oavsett vilken verksamhet det gäller, men barn som kommer till Sverige utan sina föräldrar är en särskilt utsatt grupp. Resultaten visar på vikten av en fortsatt heltäckande och systematisk granskning av landets HVB, konstaterar Per-Anders Sunesson, avdelningschef på Socialstyrelsen.