EU-kommissionen har sedan 1995 arbetat för att stereotypa skildringar i medierna ska bekämpas. Uppenbarligen gäller inte detta längre. Hur ska man annars förklara filmen Science: It’s a Girl Thing?

Den är gjord utifrån mall 1A inom reklamfilm. Höga klackar, korta kjolar, en manlig blick, flirtiga flickor, smink och annat smått och gott som hör till den så vanliga kvinnostereotypen Skönhetsslaven.

Om du ännu inte sett den så kolla här.

Efter massiv kritik har filmen dragits tillbaka med en ursäkt från EU-kommissionens talesperson på området vetenskap, Michael Jennings.

I veckan har jag haft en intressant mejlkonversation med honom. Sa att jag är överraskad av kommissionens låga kompetens på området könsstereotyper. Ämnet har ju ändå funnits på kommissionens agenda i 17 år.

Fram till 2010 hade EU-kommissionen jämställdhet i medierna som ett nyckelområde i sina jämställdhetsstrategier och handlingsplaner. Men i strategin för 2010-2015 var målet bortplockat. Jag frågade då varför och fick till svar att kommissionen inte känner att det går att nå resultat på området. I stället för att ha ämnet som ett övergripande mål i jämställdhetsstrategin har ett så kallat ställningstagande gjorts. Det går bland annat ut på att bekämpa könsstereotyper.

Kommissionens uppsåt med vetenskapskampanjen är gott; den vill uppmuntra unga kvinnor att söka sig till vetenskapliga utbildningar och yrken. Det handlar om att bryta traditionella och segregerande mönster på utbildningar och på arbetsmarknaden. Men det blir dubbla budskap när sexism används i syfte att bryta könsmönster.

Kampanjen har en egen webbsida som också den är könskodad med bland annat rosa färg, en rubrik som ska ske ut som skriven med läppstift och ett litet läppstift som bokstaven I. Tilltalat skiljer sig inte nämnvärt från Vecko-Revyn.

Michael Jennings säger att de fått positiv respons på webbsidan. Det är möjligt att det funkar, att könskodning kan locka, ungefär som att använda pinuppor för att sälja däck. I blickfångssyfte. På sajten står också att fokusgruppen som användes i kampanjprocessen gillar läppstift. Att skriva med läppstiftet ansågs originellt, roligt och ”eye-catching”.
Jag frågade honom om en motsvarande kampanj för att locka män till kvinnodominerade yrken, till exempel sjuksköterska, skulle kunna göras i militärgrönt? Kanske med ett litet gevär instoppat någonstans?

Han svarade att när han pratar med unga män, ointresserade av vetenskap, brukar han använda sportattribut och bilar som exempel på prylar där vetenskap ligger bakom. Precis som med läppstift. Man måste tala samma språk som målgruppen, sa han.

Då talar EU-kommissionen med kluven tunga, svarade jag. Man kan inte förutsätta att tjejer är intresserade av smink och killar av bilar.

Då har ni inte kommit långt när det gäller att utmana traditionella könsroller, som ni säger er vilja göra.

Då har ni kommit ungefär lika långt som Legos reklamkampanjer.