Kvinnors kamp för rätten till ekonomisk självständighet, rätt till omsorg om barn och samhällets ansvar i det reproduktiva arbetet har i Sverige lett till en historiskt sett väl utbyggd offentlig sektor. Nedskärningarna som påbörjades under 1990-talet och som nu sedan 2006 har eskalerat under statsminister Reinfeldt är inget annat än en långt utdragen feministisk backlash.
Valfrihetens ideologi och de nyliberala privatiseringarna leder till en urholkad välfärd. Den senaste mandatperiodens nedskärningar inom sjukvården i Skåne under en grönblå flagg visar detta med all önskvärd tydlighet. Den grönblå femklövern i Region Skåne verkar närmast bedriva ett lågintensivt krig mot kvinnors rätt till vård.
Region Skåne har skurit ner i sin verksamhet under hela mandatperioden. Under 2012 låg besparingen i sjukvården på knappt en miljard kronor. Förslaget till nästa års budget innebär en direkt besparing på 440 miljoner kronor samt att man ska komma ikapp ett underskott på 600 miljoner kronor. Nedskärningarnas utformning under mandatperioden har lagts ut på konsulter så att politikerna slipper ansvara för hur besparingarna slår. Nedskärningarna har också klätts i ideologiska beskrivningar om fria vårdval och privatiseringar.
Sparbetingen har enbart inom förlossningsvården lett till att födande kvinnor får åka hem, att kvinnor får utföra mycket av förlossningsarbetet i väntrummet och att kvinnor skickas till andra sjukhus för att föda. Som ett direkt resultat av dålig personaltäthet hinner födande kvinnor inte få bedövning, nyförlösta får åka hem sex timmar efter förlossning och de nyblivna föräldrarna får sämre service. Nyligen offentliggjordes också att förutom stängningen av patienthotellet så har förlossningen på Malmö Kvinnoklinik stängt fem rum till följd av besparingarna. Födande kvinnor får nu söka sig till andra delar av Skåne.
Detta är ett hårt slag mot den trygghet alla kvinnor har rätt att känna när man ska föda. Möjligheten till trygghet ska inte vara avhängigt ens övriga resurser. Politiken som den grönblå majoriteten i Region Skåne bedriver är inte bara antifeministisk den har också en tydlig klassprofil. Politiken slår neråt mot de kvinnor som redan har minst resurser.
En av de första enheter som drabbades av privatisering var den skånska mödravården, som skildes från regionens sjukvård, lades ut på LOV (lagen om valfrihet) och splittrade mödrahälsovården organisatoriskt. Resultatet är bland annat att möjligheten till ett systematiskt kvalitetsarbete är borta. De gemensamma kvalitetssystemen är inte möjliga att upprätthålla i en uppstyckad privatiserad verksamhet.
Tidigare byggdes stora databaser med kunskap upp som gjorde att man kunde arbeta förebyggande och kompensatoriskt med alla kvinnor som söker sig till mödravården (Hälsoproblem drabbar gravida SDS120608). Detta underlag möjliggjorde ett förebyggande arbete där kvinnors hälsa stod i fokus. En kunskap som är central för att kartlägga ojämlikhet i hälsa och för att politiskt och professionellt i vården göra något åt den. Utan kunskap om hur orättvisor och olikheter i vården slår mellan (och inom) könen, utifrån klass och bakgrund förlorar vi möjligheten att politiskt förändra. Nu när mödravården är skild från övrig kvinnovård saknas dessutom medicinsk kompetens på samma höga nivå som tidigare. Rättsosäkerheten för oss kvinnor ökar.
Nästa verksamhet som föreslås privatiseras är övrig kvinnovård (den akuta vården, inklusive förlossningsvården är undantagen) på Skånes Universitetssjukhus (SUS). Vi är många som protesterar mot detta. Nu senast var 59 läkare ute i en debattartikel och barnmorskorna på kvinnokliniken i en annan. Därtill har chefen för kvinnokliniken i Malmö och Lund har sagt upp sig i protest.
Kvinnors hälsa, fysik och sjukdomar är redan en dåligt utforskad del av vetenskapen och vi ser stora risker med att privatisera den. Utan en avdelning för kvinnovård på ett av Sveriges största Universitetssjukhus riskerar vården att dräneras på kunskap. Kompetenser skiljs från varandra och samarbeten försvåras.
Privatiseringar, utförsäljningar och nedskärningar är ett liberalt spel på liv och död. Nedskärningarna inom Region Skåne har hittills lett till att fem dödsfall misstänks ha sin grund i besparingar, överbeläggningar och personalbrist. Socialstyrelsen har kritiserat sjukhuset hårt och har därför skärpt bevakningen på SUS. Det är nog nu.
Den borgerliga "valfrihetspolitiken" snävar åt de ekonomiska ramarna för oss kvinnor och genom en antifeministisk privatiseringspolitik urholkas många av de historiska segrar feminister har kunnat fira före oss.
Vår fråga till den grönblå femklövern i region Skåne är – skäms ni inte? Nu är det dags för er att kliva fram och ta ansvar för den politik ni bedriver. Tiden då ni kunde gömma er bakom konsulter är förbi.
Hanna Gedin, (V) kommunalråd i Malmö med ansvar för jämställdhet och fritid
Saima Jönsson Fahoum, (V) regionpolitiker
Sara Svensson, politisk (V) sekreterare