Startsida - Nyheter

Svagt genusperspektiv i kulturutredningen

Att kunna mäta kulturlivets positiva effekter i samhället är en av sektorns stora utmaningar framöver. Detta konstaterar Framtidskommissionens kulturrapport Är framtiden kulturens re-renässans?, som presenterades under bokmässan i Göteborg. Något genusperspektiv finns inte i den rapporten.

För att undersöka hur Sverige bäst möter framtidens samhällsutmaningar tillsatte regeringen i november förra året Framtidskommissionen. Fyra utredningar ska göras – En åldrande befolkning, Grön tillväxt, Delaktighet och jämställdhet och Rättvisa och sammanhållning, och på årets bokmässa i Göteborg presenterades den första av ett tiotal underlagsrapporter för dessa, kulturrapporten Är framtiden kulturens re-renässans?

Bakom de oranga pärmarna kan man bland annat läsa om hur kulturen och de kreativa näringarna blir allt viktigare för tillväxten, den regionala utvecklingen och den offentliga diplomatin och Sverigefrämjandet utomlands. Att det finns ett stort kulturintresse i landet råder inget tvivel om. Det här är dock första gången som kulturen får en så omfattande underlagsrapport i en framtidsutredning.

– Det är mycket välkommet. När man ser på hur många svenskar som utövar kultur blir det uppenbart vilken fantastisk resursbas som finns där, och som kan betyda mycket för att möta utmaningarna från en alltmer globaliserad värld och ett kunskapssamhälle, säger rapportförfattaren Eva Bergquist.

Att kultura

I rapporten pekas fem stora utmaningar ut. Dels måste kulturbegreppet breddas, dels bör framtida politik i mycket högre grad än i dag ta hänsyn till hur kulturlivet påverkas av varje politiskt beslut. Man funderar även över hur en möjlig ny term som ”att kultura” eventuellt skulle kunna bidra till att visa omfattningen av kulturverksamheten i landet.

– I stället för att säga att man är bildkonstnär, musiker, eller fotograf skulle man i så fall kunna samlas under ett gemensamt verb, precis som att idrotta, säger Bergquist.

Rapporten menar också att man tydligare bör synliggöra hur kulturen bidrar till integration och sammanhållning, och sprida insikten att ”kreativiteten är det nya stålet”.

Den allra största utmaningen är dock att göra kulturens alla positiva effekter synliga och mätbara, något som i förlängningen betyder mycket för tilldelningen av ekonomiska resurser. Något specifikt genusperspektiv har man enligt Bergquist inte haft under sammanställandet.

– Det här är ju en bred utredning om hur kulturlivet kan stärkas i samhället. I Ungdomsstyrelsens rapport, När var hur – om ungas kultur, som vi refererar till, redogörs bland annat för hur killars och tjejers kulturvanor ser ut.

Vilken är den viktigaste frågan för att få en mer jämställd kultursektor i framtiden?

– Behovet av förebilder. Det behövs på alla nivåer, både när det gäller utövare och företrädare för institutioner.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV