Feministiskt Perspektiv skrev tidigare om mamman som förlorade vårdnaden om sina barn. Pappan fick istället enskild vårdnad trots att han dömts för misshandel av mamman och att barnen var rädda för att träffa honom.

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR har uppmärksammat problemet med att barns perspektiv inte lyfts fram. Om en vecka lanseras SKR:s metodmaterial Ur barns perspektiv i Malmö. Genom en film och ett brädspel lyfts våldet upp genom barnets ögon. Metodstödet har utvecklats i samtal med utlandsfödda föräldrar och kommer nu att användas av Stockholms stads föräldraträffar. Ur barns perspektiv används också inom kriminalvården och barn -och ungdomspsykiatrin.

Mer och mer forskning visar på att barns perspektiv i vårdnadstvister behövs för att domstolarna ska kunna göra en rimlig bedömning. Anna Kaldal, doktor i processrätt, har skrivit en avhandling i vilken hon undersöker riskbedömningar i vårdnadsmål. Anna Kaldal menar att samma krav på metod och dokumentation måste gälla för barn i vårdnadsmål, som det gör för vuxna. Detta för att minimera risken att barnets utsätts för våld och övergrepp hos den förälder som vårdnaden ges.

I svensk lagstiftning står att alla barn behöver två föräldrar för att må bra. Vilken relation barnet har till respektive förälder tas inte upp i rättsfallen. Jeanette Sundhall, doktorand i genusvetenskap, har undersökt hur utredare vid socialtjänsten formulerar sig i de texter som sedan används som grund i tingsrätterna. Hon menar att inställningen om att barnet mår bäst med två föräldrar, undergräver misstanken om att barnet kan ha utsatts för våld eller övergrepp.

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige har gjort en dokumentation om barn i vårdnadstvister och menar att barnens rätt till två föräldrar är en bra och rättvis utgångspunkt. Men vid separation från ett misshandelsförhållande finns risk att förövaren använder barnen som ett sätt att behålla makt och kontroll. Med sådana skäl att åberopa rätten till sitt barn är risken, menar Roks, att barnet får lida stort.