Karin S. Lindelöf, forskare i etnologi, undersöker i ett pågående forskningsprojekt så kallade tjejlopp som ett kulturellt fenomen. I början av mars berättade hon om projektet vid ett seminarium anordnat av Forum för feministisk forskning på Stockholms universitet. Hon hade då nyligen genomfört en deltagande observation vid Tjejvasan – som tillsammans med Tjejvättern, Tjejmilen och Vårruset utgör de lopp som undersöks i studien.

Den fråga som Karin S. Lindelöf och hennes forskarkolleger framför allt söker svar på är: vad är ett tjejlopp? De intervjuar deltagare i loppen för att fånga deras erfarenheter av tjejlopp, och tittar på hur loppen säljs in. Ord som gemenskap, fest och glädje – ”utan jäkt och stress” – är vanligt förekommande i marknadsföringen.

– Mantrat att det ska vara trevligt och socialt är starkt, sade Karin S. Lindelöf.

Klädde ut sig till män

Forskarna studerar även loppens historia. Tjejvasan har funnits sedan 1988. Sedan 1981 har kvinnor även varit välkomna i det nio mil långa Vasaloppet. Innan dess ansågs det olämpligt för kvinnor att delta.

– Det kan verka skrattretande för oss men det är ganska förfärligt hur man har beslutat, konstaterade Karin S. Lindelöf.

Det tidigare förbudet hindrade förvisso inte kvinnor från att ställa upp även innan 1981. Många kvinnor åkte utklädda till män.

Forskarna har redan en stor mängd material att arbeta med, och många idéer om vad som vore intressant att analysera.

– Det tål att fundera på förhållandet mellan klassiker och tjejklassiker. Man kan fråga sig om det finns ett kulturellt utrymme för kvinnor att göra en hel klassiker. Det kanske det inte gör.

En annan aspekt är hur de fyra loppen skiljer sig åt sinsemellan. Medan Vårruset har en större klassmässig spridning, är Tjejvättern och Tjejvasan mycket vitare och medelklassigare. Karin S. Lindelöf beskriver också loppen som extremt heteronormativa.

Hon studerar även vad kvinnor förväntas vilja uppnå med sitt deltagande. Medan ”originalloppen” har en tydlig stämpel av mandomsprov för män och är kopplat till mäns idrottsutövande, kretsar tjejloppen kring hälsa, kroppslighet och gemenskap. Det är mer fest än allvar.

– Jag är jätteintresserad av begreppet ”tjej”, det kan laddas och fyllas med en massa saker.

Jippobetonat

Något som forskarna uppmärksammat är att tjejlopp omges av mer omfattande kringarrangemang än de mixade loppen. Det är allt från uppvärmningsgympa, välgörenhet, shopping och ”ladies night” till utseende och hälsa. Kvinnor som deltar i loppen förväntas ha tydligt feminint kodade intressen.

De jippobetonade kringarrangemangen tilltalar dock inte alla. Medan arrangörerna verkar tro att detta är sådant som måste ingå, har forskarna i sitt material observerat att många deltar trots kringaktiviteterna.

– För vissa är hela paketet avgörande och en del av grejen, medan andra starkt väljer bort det, sade Karin S. Lindelöf.

Det kanske mest intressanta med tjejloppen, enligt Karin S. Lindelöf, är dess tvetydighet. För många kvinnor innebär loppen något positivt – de kan utgöra en slags fristad, ett eget rum, ett sätt att komma igång med idrott, en aktivitet med ”tjejgänget” eller en förberedelse inför längre lopp. Samtidigt kan tjejloppen tolkas som ett förminskande fenomen med gulligullinramning, som medverkar till att slå fast en maskulin norm.