Varje år invandrar drygt 10 000 kvinnor till Sverige för att leva med en man. De får uppehållstillstånd på grund av anknytning till mannen. Utredningen visar att flera tusen av dessa kvinnor bli utsatta för våld. Det är svårt att veta exakt hur många det handlar om och mörkertalet uppges vara stort.
Inom ramen för utredningen Kvinnor och barn i rättens gränsland har pol.mag. Katja Berglund och doktor Maria Scheffer Lindgren genomfört en enkätundersökning bland socialkontor, kvinnojourer, sjukvård och polis som kommer fram till att det handlar om flera tusen kvinnor och dessutom flera tusen barn till dessa kvinnor som utsätts för våld, psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Det är betydligt högre siffror än vad utredarna förväntat sig. Det handlar om åtminstone en femtedel av de kvinnor som invandrar till Sverige på grund av kärlek. Problemet är alltså väldigt omfattande. De utsatta kvinnorna kommer från olika länder, i första hand från Irak, Iran, Brasilien, Kosovo, Mongoliet, Thailand samt vissa länder i Afrika. Männen är både infödda svenskar och sådana som själva invandrat.
Fyra utsatta kvinnor har djupintervjuats om sina erfarenheter och fram träder en bild av hur män inledningsvis vid besök i kvinnornas hemländer och när kvinnorna tillfälligt besökt dem i Sverige varit trevliga och omtänksamma och därmed väckt kvinnornas tillgivenhet och förhoppningar. När kvinnorna sedan gift sig med dem och flyttat till Sverige har de kontrollerat och utövat våld. Även kvinnornas barn blir utsatta. Genom intervjuerna framträder bilden av rätt störda män som också har andra problem. Misslyckade typer som med skydd av en förlegad mansroll beter sig brottsligt.
Kvinnorna har inget att vända tillbaka till och uthärdar först i förhoppning om förbättring och sen i förhoppning om möjlighet att få permanent uppehållstillstånd efter att två år gått. Mannen använder ofta hot om indraget uppehållstillstånd för att tvinga kvinnorna till underkastelse. Det förekommer att samma män återkommande gånger tar hit kvinnor som de misshandlar och som sedan skickas tillbaka. Dels känner kvinnorna ofta inte till hur regelverket för uppehållstillstånd fungerar, dels är de skyddsregler som ska ge våldsutsatta skydd så otydliga att företrädare för kvinnojourer och sociala myndigheter inte vågar hänvisa till dem.
Utredningen påpekar att det är lätt att få tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning. Den mer omfattande prövningen sker då kvinnan efter två år söker permanent uppehållstillstånd. Det beviljas om relationen anses vara beständig. Migrationsverket borde göra noggranna riskbedömningar och seriositetsprövningar vid alla snabba anknytningar. Utredningen menar att Migrationsverket alltid borde ta in utdrag ur kriminalregistret, polisregistret och folkbokföringen. Idag gäller att utdrag ur kriminalregister, polisregister och folkbokföringen ska inhämtas om det finns anledning eller särskilda skäl till det. Det vore bättre att förhindra att kvinnor kommer hit och blir utsatta.
Tvåårsregeln, som genom Migrationsverkets handläggningsrutiner i praktiken är en treårsregler, borde enligt utredningen ses över. Den möjliggör att kvinnor hamnar i en situation där de inte vågar lämna en våldsam man och dessutom bidrar den till isolering då kvinnorna inte får arbeta under denna tid.
Utredningen ansluter sig till det förslag som lämnats i betänkandet Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet, (SOU 2010:37). Innebörden är att även utlänningar med tillfälligt uppehållstillstånd på grund av anknytning ska ha rätt till samhällsinformation och att kommunerna aktivt måste söka upp de personer som har rätt till samhällsinformation. I linje med flera tidigare utredningar föreslås att Migrationsverket genom de svenska utlandsmyndigheterna ska ge alla sökanden information om ordningen med den uppskjutna invandringsprövningen och dess konsekvenser på ett utförligt sätt. Vidare föreslår utredningen stärkt rättsskydd för de våldsutsatta kvinnorna och deras barn Länsstyrelsen ska samordna insatser för att hjälpa och stödja kvinnor som kommer till Sverige på grund av anknytning och som far illa.
Utredningen ser detta som en del av arbetet mot jämställdhet som behöver förstärkas på flera plan men kräver krafttag för att åtgärda den särskilda utsatthet som barn och kvinnor som kommer hit som anknytningsinvandring i alltför många fall befinner sig i.
