– Jag saknar analyser av budgetförslagen utifrån vilka följder de ger för kvinnor respektive män. Trots att regeringen påstår sig jobba enligt den metod som kallas jämställdhetsintegrering finns inte detta, säger Ulrika Hagström, jämställdhetsutredare på TCO.

Vidare är hon kritisk till att posten för särskilda jämställdhetssatsningar på närmare 240 miljoner per år är alltför otydlig.

– Den ger ett intryck av en vilja att kunna säga att man gör mycket på jämställdhetsområdet, samtidigt som man själv inte vill att politiken ska gå in och påverka resursfördelningen i en mer jämställd riktning. Man väljer prioriteringen att ”kvinnor och män ska få välja själva”, säger Ulrika Hagström.

Men hon framhåller också att regeringen har börjat identifiera vissa allvarliga problem med ojämställdheten i arbetslivet. Det pågår utredningar om kvinnors arbetsmiljö och den ojämlika bedömningen av kvinnors och mäns arbetsskador.

– Det är bara att hoppas på att man avsätter även resurser till åtgärder när utredningarna är klara, säger Ulrika Hagström.

Ny granskning

Sveriges Kvinnolobby gjorde i våras en större jämställdhetsanalys av regeringens budgetproposition, och landade i slutsatsen att regeringen totalt misslyckas med att leva upp till sin egen målsättning om jämställdhet. Getrud Åström, ordförande för Sveriges Kvinnolobby, låter meddela att de precis ska dra igång en ny budgetgranskning med temat ”kvinnor i kris”, som handlar om kvinnor i krisande ekonomier.

Shadé Jalali, likabehandlingsexpert på Unionen, ser flera brister i höstbudgeten. Bland annat saknar hon konkreta förslag på hur arbetsmarknaden ska göras mer tillgänglig för nyanlända kvinnor. Regeringen skulle kunna ge kommunerna tydligare direktiv om att de ska ge nyanlända bättre information om att föräldraförsäkringen går att dela lika, skriver Shadé Jalali i en kommentar. Hon vill även se årliga lönekartläggningar, konkreta förslag kring hur mansdominansen i bolagsstyrelser ska minska och en skärpning av diskrimineringslagen så att det blir dyrare för arbetsgivare att diskriminera.

Sophia Lövgren, generalsekreterare för Sveriges Makalösa Föräldrar, hade önskat att underhållsstödet höjdes med minst 1 000 kronor.

– Det är ett viktigt stöd för en särskilt sårbar grupp av främst ensam-mammor, säger Sophia Lövgren.

Nivån på underhållsstödet har höjts med 100 kronor sedan 1994, vilket Sveriges Makalösa Föräldrar anser är alldeles för lite i förhållande till vad priserna på mat, hyra och kläder har ökat under samma period. Höjt underhållsstöd borde enligt Sophia Lövgren kunna finansieras av det ekonomiska utrymme som finns i budgeten för familjepolitiken. Utgifterna för familjepolitiken beräknas enligt regeringen bli 1,2 miljarder lägre än budgeterat 2012.

Hatbrott inte prioriterade

RFSL välkomnar att regeringen i budgetpropositionen tydliggör att det är grupper med hög risk att utsättas för smittspridning som ska prioriteras i hiv-preventionen. RFSL har under flera år drivit detta som ett krav. Vidare ser RFSL positivt på att budgeten innehåller en ny satsning på vård för transpersoner. Däremot saknar organisationen satsningar på hatbrott.

– Vi hade hoppats att regeringen skulle ha tagit initiativ till en handlingsplan på området och stärka arbetet mot hatbrotten genom att bevilja pengar till kompetensutveckling inom hela rättsväsendet. Dessutom borde det införas ett permanent brottsofferstöd för hatbrottsdrabbade grupper. Nu är det oklart varje år hur finansieringen kommer att se ut, säger Christian Antoni Möllerop, i ett pressmeddelande.