I morse landade damlandslagets nya förbundskapten Pia Sundhage på svensk mark. Hon är precis vad svensk damfotboll behöver just nu. Detta menar fotbollsexperten Alva Nilsson som också funnit ett svar på Abby Wambachs fråga:
"What are you gonna do about it?”.
Thomas Dennerby lämnar det svenska damlandslaget. In kommer istället Pia Sundhage.
Hon har själv kallat sig för ”the lucky one” och anspelar då på att två landslag (USA och Sverige) velat ha henne som förbundskapten.
Enligt mig är det vi, svenska folket, journalisterna, fansen och spelarna som borde vara lyckliga. Sundhage är nämligen inte bara en hyllad tränare som skördat framgångar både med klubb- och landslag.
Hon är också en fantastisk profil, en person som besitter förmågan att krama ur det bästa ur varje enskild spelare. Hon är precis vad vi behöver just nu.
Tappat mark
Pia Sundhage kommer tillbaka till svensk damfotboll med erfarenhet och kunskap. Hon har sett världen och har med sig influenser från såväl Asien som Amerika. Enligt mig finns det ingen bättre lämpad att leda landslaget under ett EM på hemmaplan. Sundhage är en stor profil och hennes namn kommer att ge ett lyft inför EM i Sverige 2013, både spelmässigt och mediamässigt.
Spelarna får en nytändning och den svenska publiken älskar henne. Det är uppdukat för fest och Pia Sundhage är festfixaren.
Det svenska landslaget har tappat mark internationellt sätt. Inte för att Sverige blivit sämre utan för att många länder äntligen börjat satsa på damfotboll.
Och det är egentligen bara två lag i världen som klarat av att hålla sig kvar inom den absoluta toppen under damfotbollens historia. USA och Tyskland. Sverige var ett utav världens absolut bästa landslag under 80- och 90-talet.
Under 2000-talet har Sverige gått till fem semifinaler på nio försök. Det är inget dåligt resultat. Men ändå har vi, under de senaste åren, fått se andra landslag springa ikapp och förbi.
Thomas Dennerby har gjort vad han kunnat med det material han haft.
Sverige är inte USA
Förvänta er inte att Sundhage ska trolla med knäna och nå samma fantastiska resultat med Sverige som hon gjort med USA. I dessa sammanhang är USA ett smörgårdsbord och Sverige grillen vid mitten av Swedenborgsgatan. Grillen serverar utmärkta hamburgare och deras tunnbrödsrulle är en av de bästa i Sverige. Men där bakom är det tunt, det finns inte så mycket att välja på.
Det amerikanska landslaget å andra sidan är varje fotbollstränares våta dröm. Man kan välja och vraka i timmar. Beställa in trerätters och sedan peka på ännu fler rätter att plocka med sig i en doggybag.
Så, vi konstaterar det. Sverige är inte USA. Vi kan inte förvänta oss att Sundhage ska leda Sverige till tre raka mästerskapsfinaler och vinna två utav dem. Inte utifrån det spelarmaterial vi har idag.
Men det bekommer mig inte. Sundhage är en profil utöver det vanliga. Hon är Sveriges damfotbollsdrottning och har så varit i många år. Hon är svensk damfotbollshistoria och nu ska hon leda landslaget in i framtiden.
Hyllades som hjälte
Pia Sundhage debuterade i landslaget när hon var 15 år ung. 1984 avgjorde hon historiens första EM-final och 1996 valde hon att lägga fotbollsskorna på hyllan. Då hade hon spelat 21 år i den blågula tröjan.
Ni sitter nu och börjar fatta vilken fantastisk legend hon är. Kanske har ni gåshud på armarna. Det borde ni ha. För Sundhage ÄR svensk damfotbollshistoria. Hon har varit med hela vägen från leriga åkrar till perfekta gräsmattor.
Hon var med på 70- och 80-talet då kvinnorna kämpade för att få lira boll. Hon var med under 90-talet då damerna gjorde entré i både OS- och VM-sammanhang. Pia Sundhage var med under 00-talet då proffsligan i USA startade.
Ett tag lämnade Pia den svenska damfotbollshistorien. Hon drog till Kina och hyllades som en hjälte, det sägs att spelarna grät när Pia Sundhage och Marika Domanski-Lyfors berättade att de skulle lämna uppdraget som tränare för det kinesiska landslaget. Men Sundhage blickade framåt och drog till USA. Och hon gjorde USA till bäst i världen.
Nu är Pia Sundhage tillbaka i Sverige. Redo att skriva vidare på den svenska damfotbollshistorien. Jag ser ingen som skulle vara bättre lämpad för uppgiften.
Landslagets nya förbundskapten är inte bara en fantastisk fotbollstränare, hon är även en profil som damfotbollen i Sverige såväl behöver. Med henne som svensk förbundskapten kan spelarna få en nytändning och media kommer att vakna.
När jag träffade Abby Wambach tidigare i somras pratade hon sig varm om Pia Sundhage, hon log mot mig och sade ”Vi har världens bästa tränare, what are you gonna do about it”. Nu har jag funnit mitt svar:
Välkommen hem Pia.
