Varför anordnade ni den här konferensen?

– Konferensen är det tema vi valt i vår serie av konferenser som går under rubriken Maskulinitet i förändring. Vi började med vad vi kan göra för att motverka mäns våld, nästa konferens var om mäns hälsa och då var det rätt ”naturligt” att vi nu valde idrottsrörelsen. En rörelse där mycket män finns och där fostran till flickor och pojkar genomförs i hög utsträckning av män, och ibland också av kvinnor, med maskulina värderingar. Där av inslagen också från historisk forskning, liksom filosofi.

Varför är det viktigt att diskutera maskulinitet?

– Maskulinitet, eller maskuliniteter, är inte bara något som handlar om hur vi förväntar oss att män i våra kroppar ska se ut. Maskulinitet är något som också handlar om värderingar som skapats genom historien av män, en struktur som vi som blir män och som kvinnor som skapar manlighet, förhåller sig till för att hålla könsmönster vid liv.

– Maskulina värden är de normer som ligger som en viktig logik i genusordnandet i samhället. Vill vi skapa jämställdhet är det viktigt att fundera över dessa normer, lika mycket som vi funderar över hur många kvinnor och män som ska finnas i olika positioner liksom att kvinnors och mäns löner ska vara lika. Värderingar som bottnar i maskulinitet, i patriarkatet eller manssamhället, eller vad vi föredrar att kalla det, måste diskuteras med maskulinitet i fokus, menar jag.

Varför valde ni att rikta in er på idrott den här gången?

– Idrottsrörelsen är, som jag svarade tidigare, en viktig del i vad som fostrar unga pojkar och flickor in i könsmönster. Idrottsrörelsen har jobbat under lång tid med jämställdhet, och har kvalitativt väldigt bra planer för detta. De har också jobbat mycket bra när det gäller att få ”tjejer på banan” så att säga.

–När vi valde idrotten för årets tema är det utifrån att de ännu inte jobbat så mycket, ja nästan inte alls, med maskulinitet som ändå är deras födelsevärderingar. Om vi ska gå tillbaka till Victor Balcks tid. Vi vill, vilket jag känner att också Karina Mattsson Weijber och vill, att de nu går vidare med att jobba med jämställdhet också utifrån den maskulinitetsforskning som finns. Å så machofabriken så klart.

Vad var det viktigaste som kom fram under dagen?

– Att Riksidrottsförbundets ordförande, liksom riksinstruktören inom Fotbollsförbundet, valde att vara med hela dagen och ta intryck är nog det jag ser som viktigast. Karin (Mattsson Weijber, red.anm) uttryckte också en vilja till att fortsätta jämställdhetsarbetet med att också få med mer av det vi pratade om under dagen. Forskarna som var med hade mycket spännande saker som de erbjöd publiken och utifrån dessa är det oerhört svårt att säga vad som är viktigast. Men jag ser fram mot Mattis avhandling där han kommer att spegla idrottsledares syn på jämställdhet inom idrotten.

Hur går arbetet vidare nu?

– Ja, vi som arrangerar den här konferensen, alltså Män för Jämställdhet, Länsstyrelsen i Örebro och Örebro läns landsting ska nu fundera på nästa års tema. Vi är inne på att det kommer att bli skolan. Ett alltid aktuellt område när det gäller genus och jämställdhet. Nu ska vi se hur det forskas om maskulinitet inom detta område. Vad har maskulinitet med pojkars sämre betyg att göra, till exempel.

– När det gäller idrottsrörelsen så erbjuder Män för Jämställdhet, ROKS och SKR vårt fantastiska material Machofabriken och kunniga kvinnor och män som kan vara med i utbildningen av utbildare inom idrottsrörelsen. Kanske behöver vi tillsammans med idrottsrörelsen, kanske SISU, skapa någon form av utbildning för just idrottsfolk.

Om du fick ge ett råd till idrottsvärlden, vilket skulle det vara?

– Ta vara på de kunskaper vi presenterade på konferensen. Vi är många som gärna hjälper till i utvecklingen.