– Som man har jag alltid blivit bemött med en blandning av chock och beundran över att jag virkar, säger Theo som blev intervjuad både i Dagens Nyheter och TV4 när hans bok lanserades.

Om man ska tro utbudet i Svensk Bokhandel är intresset för handarbete större än någonsin. Alla verkar sitta under en filt av hemmagjorda mormorsrutor och sticka hemma i soffan.

Eller ja, alla är kanske att ta i. För det är framför allt kvinnor som har hakat på den här trenden. Det är få killar som går på stickkaféer och syjuntor.

Att virka anses helt enkelt inte särskilt manligt. Men manlighet är som bekant ett föränderligt begrepp, och historiskt sett har virkning varit något som både män och kvinnor sysslat med.

Theo Sundh kommer från en by i Bergslagen, men bor numera i England, och där är det många äldre män som virkar och stickar. De fick lära sig att tillverka sina egna sockor under andra världskriget, och har fortsatt sedan dess.

– Ännu längre bak i historien var det bara män som stickade och virkade professionellt. De virkade fiskenät och stickade tröjor och tapeter för försäljning. Det var först efter andra världskriget som virkning och stickning blev något typiskt ”kvinnligt”, säger Theo Sundh.

Det är synd, för virkning är både kul och lugnande, tycker han. Dessutom är det kreativt att hitta på sina egna mönster.

Theos mamma och mormor var båda stora virkentusiaster, och Theo började själv när han var fem år. Då virkade han mest hemma framför teven, och valde att inte prata så mycket om det utanför hemmets fyra väggar.

Inga av hans killkompisar virkade, och än i dag är det få av hans manliga bekanta som handarbetar.

– Jag tror att det hade varit annorlunda om jag var några år yngre. I den generationen är det i alla fall vanligare att killar virkar, eftersom det har varit trendigt med virkade mössor för skateboard- och snowboardåkare, säger Theo som själv är 30 år.

Han skrev sin virkbok för att ifrågasätta normerna kring handarbetet och för att inspirera fler killar att börja virka. Men också för att han hade så svårt att hitta mönster som passade honom och hans liv. De som fanns var från 1960- och 1970-talen och inte särskilt upphetsande för en man på 2000-talet.

Theo har hittat på alla mönster själv och boken innehåller utförliga beskrivningar för hur man gör alltifrån snygga slipsar till ipadfodral, överdrag till cykelsadeln, herrhattar och hörlursvärmare.

Självklart kan även tjejer ha nytta av virkade datorfodral och mobilskydd. Men i boken leker Theo med olika mansklichéer och har organiserat mönstren efter fem manstypers olika behov: Dandyn, hillbillyn, hipstern, playboyen och ”mannen på språng”.

– Det är mest på skämt, för att det skulle bli en rolig bok. Men också som en kommentar kring mansrollen, för att visa att det är just en roll som män spelar, säger Theo.