För femte gången presenterade Sveriges Kvinnolobby en feministisk granskning av regeringens budgetproposition.
– Varför tar vi på oss detta ok? Det är oss givet av FN och av regeringen själv: regeringar är skyldiga att ha ett jämställdhetsperspektiv i sina förslag. Vi vill boosta en diskussion om budgetarbetet på statlig nivå, men också på kommunal. Jämställdhet är inte ett problem. Jämställdhet är en del av lösningen på ekonomiska problem, sade Gertrud Åström, Sveriges Kvinnolobbys ordförande, när rapporten presenterades i riksdagen onsdagen den 29 maj.
Utgångspunkten för granskningen var den ekonomiska krisen och många av slutsatserna var dystra ur ett jämställdhetsperspektiv:
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors disponibla inkomster har ökat sedan 2003. RUT-avdragen, jobbskatteavdragen och sänkningen av restaurangmomsen har inte haft önskad effekt, konstateras i rapporten. Högre sparkrav ställs på de kvinnodominerande områdena, som skola, vård och omsorg. Slutligen visar rapporten att mindre än hälften av budgetens tabeller och diagram är könsuppdelade.
– Regeringen betraktar medborgarna som könsblinda individer. Skillnader mellan kvinnor och män syns inte och statistiken kan inte utgöra underlag för insatser för att förbättra jämställdheten, sa statistikern Lena Johansson i riksdagen när hon presenterade sina slutsatser.
– Jag frågar mig om regeringens politik leder till jämställdhet?
Nej, blir svaret. Det finns inte ett genomgående jämställdhetsperspektiv i budgetpropositionen. Det går inte att utifrån regeringens jämställdhetsanalys utläsa hur reformarbetet påverkar olika grupper av kvinnor och män, konstaterade Lena Johansson.
Hon har studerat statistiken i budgetpropositionerna från 2004 och framåt. Både finansplanerna och bilagorna. När Lena Johansson gick igenom tabellerna och diagrammen i finansplanen, bilagorna och de 27 utgiftsområdena fann hon mellan 200 och 300 individbaserade tabeller.
– 41 procent av statistiken är uppdelad efter kön. Mindre än hälften är könsuppdelade.
Direkt och indirekt effekt
Clara Berglund, från Mälardalens kvinnolobby, har undersökt hur kommuner lagt upp sitt jämställdhetsarbete efter att de så kallade ”SKL-pengarna” (SKL, Sveriges kommuner och landsting) på 145 miljoner kronor delats ut från regeringen samt HåJ-stödet, (program för hållbar jämställdhet), på 80 miljoner kronor, som utgår till och med i år.
Clara Berglund konstaterar att många kommuner inte påbörjat arbetet alls.
– Andra, som Eskilstuna, har kommit långt. Det verkar som om eldsjälarna är avgörande för arbetet. Flera kommuner trappar även ner på jämställdhetsambitionerna när budgeten är knapp, säger Clara Berglund.
Besparingarna görs oftast inom vård, skola och omsorg. Områden där 80 procent av de anställda är kvinnor. Kvinnorna drabbas även indirekt genom att de måste ta större ansvar för barnen och äldre, när kommunerna drar ner.
Siri Morawski, genusvetare, har analyserat vad privatiseringen av offentlig sektor haft för konsekvenser för kvinnor och män, där hon tittar extra på apoteksbolagen. Självklart är inte marknaden alltid av ondo för jämställdheten, avslutar hon sitt kapitel, däremot är ”välfärdstjänster något annat än detaljhandeln. Vi behöver vård, skola och när livet är besvärligt har vi rätt till stöd.”
Duger inte
I 2013 års budgetproposition är 62 procent av tabellerna/diagrammen könsuppdelade, om ”jämställdhetsbilagan” inkluderas. Den bilagan kom till år 1988 för att presentera hur brister i jämställdhet kan visas i ekonomiska termer. Numera ingår den i finansplanen. Trots förbättringar i 2013 års bilaga saknar Lena Johansson konsekventa analyser av hur regeringens politik påverkar olika grupper av kvinnor och män. För utgiftsområdena i budgetpropositionen är endast 32 procent av tabellerna uppdelade efter kön.
– Det här duger inte. Jag vill tacka för stryket. Med öppna öron och stor famn tar jag emot kritiken. Jämställdhetsperspektivet i tabeller och diagram måste bli bättre. Vi måste få in en jämställdhetsanalys på fler ställen, sa jämställdhetsminister Maria Arnholm, som direkt efter rapportpresentationen i riksdagen intervjuades av Johanna Palmström.
Jämställdhetsministern lyfte fram de satsningar som regeringen gjort och gör, till exempel SKL- och HåJ-stödet till kommunernas jämställdhetsarbete, men till Johanna Palmströms exempel på kvinnors obetalda omsorgsarbete, då kommunerna drar ner på platserna i äldreomsorgen och kvinnor tvingas gå ner till halvtid för att kunna ta hand om sina anhöriga, var Maria Arnholm kritisk.
– Helt oacceptabelt. När det sker är det är misslyckande, sa Maria Arnholm, som på Palmströms fråga om vilka kortsiktiga åtgärder hon skulle vilja införa för att öka jämställdheten svarade:
– Jag kommer med förslag om att stärka kvinnojourerna, om rätt till heltid, karriärlöner för lärare. Det är full fart, sa Maria Arnholm, varpå en paneldebatt kring jämställdhetsperspektivet med representanter från sex riksdagspartier hölls.
Se allt på Svtplay.se redan i dag, fredag, klockan 13.40.
