Almedalsveckan är över. Feministiskt initiativ, Fi, har uppmärksammats för sina dagliga torgtal och Gudrun Schymans comeback som talesperson. I flera medier har det framstått som om partiet står stadigt till vänster i blockpolitiken. Feministiskt Perspektiv ställde tre frågor till Schyman med anledning av detta.
I din debattartikel i Expressen onsdags samt under ditt deltagande i SVT-debatt på kvällen med EU-ministern Birgitta Ohlsson (FP) kunde det uppfattas som att Fi är ett parti som står till vänster i blockpolitiken. Är det rätt uppfattat?
– Nä det tror jag inte man kan säga. Vi har en annan ideologisk utgångspunkt, en självständig sådan. Det är att vi gör en feministisk analys. De frågorna, de konsekvenserna av att vi har en könsmaktordning. De visar sig ju i alla samhällsklasser. De går ju på tvärs med höge vänsterskalan. Men samtidigt så har vi ju större möjligheter till samarbete vänsterut. Eftersom de partier som finns på vänsterkanten har en förståelse för strukturernas betydelse, för hur de begränsar våra möjligheter att forma våra liv. Har man en kunskap om strukturer så blir det lättare att samarbeta och förstå. Vi får en gemensam syn på hur det ser ut, säger Gudrun Schyman och fortsätter:
– Men den kunskapen har ju till exempel också Birgitta Olsson. Jag tycker väl att hon gör det lite lätt för sig. Det gör hon naturligtvis medvetet. Hon är inte dum. Jag respekterar henne för hennes kunskaper och vi samarbetar ju mycket.
Hur menar du med att Birgitta Olsson gör det ”lite lätt för sig”?
– Det är för att slippa argumentera. Hon gjorde det på SVT-debatt igår till exempel. ”Jag har inte svårt för Gudrun Schymans feminism. Jag har svårt för hennes socialism”. Då behöver hon inte svara på frågor om hur hon kan sitta i en regering som för en ekonomisk politik som ökar skillnaderna mellan kvinnor och mäns inkomster. Som underlåter att göra någonting åt lönerna och otrygga anställningar för kvinnor. Det behöver hon inte svara på. Hon kastar ut det där socialistspöket och då är det tyvärr många journalister som nöjer sig med det.
Är det bekymmersamt att du som talesperson skulle kunna bidra till att det tolkas som att Fi rör sig åt vänster?
– Nej, det kan jag inte påstå.
Hur viktigt är det att Fi får med sig feminister från båda sidor blockgränsen?
– Självklart är det viktigt men som jag sa tidigare så står vi just nu med en annan ideologisk utgångspunkt. Men samarbetar gör vi också.
Vad är ditt bästa argumentet för att locka de liberala feministerna till Fi?
– Det bästa argumentet är kunskapen – verkligheten. Vi har löneskillnader i alla löneklasser. Både i LO, TCO, och Saco-gruppen. Vi har mäns våld mot kvinnor i alla samhällsklasser. Verkligheten tycker jag räcker väl för att visa på att det här är en fråga som inte stannar inom ramarna för höger och vänster. Där de begreppen inte är tillräckliga helt enkelt.
