Börsstyrelser som har en större andel kvinnor gör ett bättre jobb och ställer skarpare krav på lågpresterande vd:ar. Det visar en sammanställning av forskning på området som Karin Thorburn har gjort för Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS).
Karin Thorburn är professor i finansiell ekonomi vid Norges Handelshøyskole i Bergen. Hon har sammanfattat forskning som behandlar könsbalansen i styrelserummen i USA och Israel och kommit fram till att:
-
Kvinnor har högre närvarofrekvens än män.
-
När det finns kvinnor i styrelsen har mannen också bättre
närvarofrekvens (jämfört men ledamöter i styrelser som bestar av bara
män) -
Kvinnor sitter oftare i styrelsens utskott för revision, corporate
governance och valberedning. -
När det är minst tre kvinnor närvarande på ett möte är styrelsen
betydligt mer engagerad: man ber oftare om mer information, man
ställer mer frågor, och man kommer med fler egna förslag. Detta gäller
bade män och kvinnor.
Vad tror ni att det beror på?
– Studierna förklarar inte varför, utan etablerar bara att det är så. Personligen tror jag att det har att göra med att kvinnor ofta är outsiders och mindre rädda for att göra sig obekväma, samt kanske tar sin kontrollerande roll på större allvar, säger Karin Thorburn.
Hennes egen forskning tyder på att börsen inte påverkas av en kvoteringslag. Värdet på norska börsbolags värde varken föll eller ökade när de inte längre fick ha fler än 60 procent män i sina styrelser. Karin Thorburn tror nte heller att börsvärdet påverkas nämnvärt av det faktum att ett ökat antal kvinnor ofta innebär att antalet ledamöter som är vd eller har vd-erfarenhet minskar. Enligt studier från USA reagerar börsen ofta positivt när en styrelse går från noll till en ledamot som är vd i ett annat bolag, men att effekten uteblir när ytterligare vd:ar rekryteras till styrelsen.
I en debattartikel på Newsmill presenterar Karin Thornburn forskningsresultaten närmare och konstaterar att det finns mycket som talar för kvotering.