Tio små svarta flickor, ritade som pickaninnies i black-face, försvinner en efter en i räknesagan. En genom att säga ”hej då” och lämna rummet, en annan blir uppäten av en björn, en tredje uppäten av en fisk, ytterligare en fattar eld och brinner upp. Ramsan skrevs ursprungligen 1868 men var då en ramsa om den amerikanska ursprungsbefolkningen 10 Little Injuns. Under sent 1800-tal gjordes ramsan om till en black-face minstrelsång och blev 10 Little N-gers och den populära minstrelsången gjordes så småningom i sin tur till en bilderbok för barn, Ten Little N-ger Girls av G.H. Thompson.

Den brutala berättelsen levde vidare genom ett oräkneligt antal bilderboksversioner, som gavs ut i framförallt Europa och USA. 1938 gav tre olika svenska förlag ut barnböcker med titeln Tio små n-pojkar. 1939 kom Agatha Christie’s deckare med den svenska titeln Tio små n-pojkar. När boken gavs ut i USA 1940 fick den titeln And then there were none. Boken har senare också getts ut under namnet Ten Little Indians och filmatiserats i flera olika versioner. 2007 gav Bonniers ut Christie´s bok på nytt, då med den amerikanska titeln Och så var de bara en.

Ur barnboken ”Ten Little Nigger Girls” (ca 1900) av G.H Thompson.

Barnspel: ”Five Little Nigger Boys”, från USA (ca1900).

Barnboken ”Ten Little Nigger Boys”, bilder av H.G.C Marsh Lambert, Dean’s Rag Book Company, England 1910 och ”10 Kleine Nikkertjes”, Nederländerna (1940).

”Tio små negerpojkar” av Einar Nerman, Ernst Bauers Förlag, Sverige (1916 och 1938) och ”Van Tien Kleine Nikkertjes” av Aart van Breda, Nederländerna (1947).

Agatha Christie’s bok “Ten Little Niggers”, Fontana, England (1975) och ”And the there were none”, USA, (1940).

”Tio små negerpojkar”, Bonniers, Sverige (1939)och Agatha Christie’s bok ”Tio små negerpojkar”, Zebraserien, Sverige (1955).

”Tio små negrers underbara äventyr” (författare och årtal okänt).