Startsida - Nyheter

#bildskolan 6: Arvet från rasbiologin

I såväl undervisningsmaterial som dagstidningar var liknelser mellan svarta människor och apor vanliga under 1900-talets början.

Under 1700-talet uppstod teorier om mänsklighetens utveckling. Det förekom idéer om att människor befann sig på olika kulturnivåer och att de så kallade ”primitiva folken”, dit bland annat samer räknades, hade stannat på en lägre utvecklingsnivå. Under 1800-talets slut präglas svenska läroböcker av negativa omdömen om så kallade primitiva folkslag. 1922 inrättades i Uppsala Statens rasbiologiska institut. I England och USA fanns liknande forskningsanstalter, men med ett mer begränsat program och privat finansierade.

I den svenska boken Människoraserna och moderna rasproblem från 1935 finns den vanliga liknelsen mellan afrikaner och apor (bilden ovan). Följande citat är hämtad från ett avsnitt från Geografi för gymnasiet från 1954: ”I begåvning, särskilt skapande andlig förmåga, är den negroida rasen den vita och gula underlägsen. Några av de nämnda folk, som här förts in under den stora negroida rasgruppen, höra till de lägst stående folken på jorden.”

Bilden är från en recension av Louis Armstrong i Aftonbladet 1933 och är hämtad ur Christian Catomeris bok Det ohyggliga arvet, 2004. Texten vid sidan av bilden är ur boken.

Vid sitt Sverigebesök 1933 liknades Louis Armstrong av Dagens Nyheters recensent med ”en berusad gorilla”. Bilden ovan ritades vid samma besök av Bertil Almqvist för Aftonbladet och tidningen skrev bland annat att ”den gjorde slut på den gamla tvisten huruvida aporna ha ett språk”.

Tidningen Socialdemokraten skrev ”primarien med sina apliknande konster och läten”. När Morgontidningen i Göteborg recenserade pianisten Fats Waller 1939 skrev man bland annat; ”ljud utsända av en medelålders högljudd chimpans”.

(Källa; bland annat Christian Catomeris, Det ohyggliga arvet 2004.)

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV