Efter sju år med Rut-avdraget vet vi vad det kostar – men inte vad vi får för pengarna. Det konstaterar genusprofessor Anita Nyberg, i senaste numret av Fronesis. Samtidigt går fackförbundet Kommunal till offensiv för att organisera Rut-städerskorna – och kan redan nu redovisa positiva resultat.
Anita Lundberg från Kommunal vill rikta en uppmaning till alla som överväger att anlita ett företag för hemstädning:
– Tänk på om priset är alltför lågt – då är inte villkoren sjyssta!
Rut-städerskornas villkor är inte längre osynliga i den offentliga debatten. Diskussionen om de delade turerna, deltidstjänsterna, de många oseriösa företagen som saknar kollektivavtal och de låga lönerna har, efter en offensiv från fackförbundet Kommunal lett till att flera av de största företagen i branschen nu har tecknat kollektivavtal – och att de framhåller sina kollektivavtal som ett av de viktigaste argumenten gentemot kunden.
– Företaget Hemfrid har just nu en reklamfilm på tv4. I den hänvisar de till sjyssta villkor för sina anställda. Det är något som vi uppkattar! säger Anita Lundberg, när hon framträder tillsammans med forskarna Anna Gavanas och Catharina Calleman, redaktörer för forskningsantologin Rena hem på smutsiga villkor? och Annelie Wiklund, städerska i Rut-branschen, under ett seminarium på Bokmässan i Göteborg.
Anita Lundberg är sedan en tid tillbaka en av fyra personer i ett team på Kommunal som tillsammans letar efter okonventionella metoder för att nå Rut-städerskorna, som hör till de lägst fackligt organiserade yrkena i landet.
Facklig utmaning
När Rut-avdraget infördes 2007 fanns en misstänksamhet mellan facket och branschen. Inte bara från företagen utan dessutom från många av de anställda, som uppfattade Kommunals kritik mot Rut som en kritik av deras arbete.
– Vi har sedan dess åstadkommit en nystart, och har fått förklara att vi kritiserar inte arbetsuppgiften, utan konstruktionen av avdraget. Det har lett till att vi fått en bra dialog med de stora företagen.
Kommunal är Sveriges största fackförbund och i de branscher de organiserar är cirka 80 procent av de anställda medlemmar i facket. I hemstädbranschen är siffrorna annorlunda, där är är bara var tionde anställd fackansluten – men det är trots allt en betydande framgång. För när Kommunal inledde sin offensiv var organisationsgraden så låg som 7 procent.
Tack vare team-verksamheten där fyra personer från förbundet samverkar utifrån specialkunskaperna organisering, kollektivavtal, branschkunskap, omvärldsbevakning och kommunikation har det varit möjligt att hitta nya vägar att nå ut.
– Vi kan inte jobba på traditionellt sätt, det fungerar inte, konstaterar Anita Lundberg. Många av de anställda har ett annat språk än svenska och kommer från länder där de inte har några positiva erfarenheter av facket. Vi har därför tagit fram ett nytt informationsmaterial utifrån den förutsättningen och översatt det till bland annat thai, estniska och ryska.
Formulerade avtalskrav
Ett så enkelt grepp som ett kort sms från Kommunals kommunikatör till samtliga medlemmar i branschen har varit den enskilt viktigaste förklaringen till den fackliga nytändningen.
– Hon skrev i sms:et ”Vi vill att du berättar hur det är att jobba i branschen.” Det ringde oavbrutet på hennes telefon nästa dag. Folk var glada att vi ville lyssna. Därför arrangerade vi en två dagars konferens, under vilken vi fortsatte att lyssna. Städerskorna som kom till konferensen formulerade de avtalskrav som vi använder i den avtalsrörelse som pågår nu och de ingår i förhandlingsdelegationen, förklarar Anita Lundberg.
Några av de icke-traditionella sätt som Kommunal använder sig av i Stockholm är att de verkar genom kyrkan, ABF och finns i tunnelbanan. I Göteborg samarbetar de med teateruppsättningen ”Pigan” genom att städerskor som jobbar i hemstädbranschen deltar i publiksamtal efter föreställningarna.
– Vi måste alla fråga oss om det är okej att andra människor har villkor som vi själva aldrig skulle acceptera. Om man själv vill ha en lön som det går att leva på, rätt till bostad och så vidare – då måste man ha koll på vilka tjänster man köper! förklarar Annelie Wiklund, Rut-städerska sedan avdraget infördes.
Hon har i dag ett jobb på ett seriöst företag, men har under sina år i branschen fått en inblick i den gråzon som många företag verkar i:
– Jag har sett många företag som tar in arbetskraftsinvandrare och kunder som inte har så stor koll på om företagen betalar in skatt, sociala avgifter med mera, förklarar hon.
Svart-vit samverkan
I forskningsantologin Rena hem på smutsiga villkor? konstaterar författarna att marknaden har ökat explosionsartat sedan Rut-avdraget infördes. Det beror på många fler saker än just avdraget, till exempel ökade klasskillnader och nedskärningar i den offentliga sektorn.
– I dag finns cirka 17 000 företag som verkar i hemstädbranschen i Sverige och de har närmare en halv miljon hushåll som kunder, konstaterar forskaren Anna Gavanas.
Samtidigt som den vita hemstädbranschen vuxit, innebär det enligt Anna Gavanas inte per automatik att den svarta marknaden försvinner.
– Det finns en samverkan mellan den svarta och den vita marknaden. Företag anställer en person vitt men kan fylla ut med svarta timmar. En vitt deltidsanställd i ett sjysst företag fyller ut med svartjobb för en annan arbetsgivare, förklarar hon.
Arbetsrättsprofessor Catharina Calleman tillägger att arbetsvillkoren inom branschen måste komma fram i ljuset:
– Anställningsvillkoren är över lag flexibla. Bara 245 företag av 17 000 verksamma har kollektivavtal – vilket är en mycket liten andel! Det innebär att arbetsgivaren kan sätta lönen hur lågt som helst. Anställningarna är nästan alltid deltidsarbete, vilket hänger ihop med att de flesta kunder vill ha städningen utförd torsdag-fredag dagtid. Om kunden ställer in en städning och det inte finns något formellt avtal, innebär det att städerskan den veckan plötsligt står helt utan lön.
Fritidssatsning för medelklassen
Rut-avdraget kostar skattebetalarna mer än 2 miljarder kronor per år. Om det nu lett till att så många nya företag startat kanske det är en vettig arbetsmarknadspolitik?
Anita Nyberg, professor i genusvetenskap och tidigare huvudsekreterare i Kvinnomaktutredningen, gör i senaste numret av tidskriften Fronesis en sammanställning av vad vi vet om Rut-avdraget. Hon konstaterar att det, trots den betydande kostnaden det inneburit, inte utvärderats av regeringen. Därför finns inga säkra uppgifter om dess konsekvenser. Men genom att lägga samman olika uppgifter kommer Anita Nyberg fram till att avdraget troligen skapat 6 500 nya heltidsarbeten – vilket är oerhört lågt i förhållande till den prognos som gjordes innan beslutet fattades: 60 000 nya jobb.
Anita Nyberg ser inte heller att avdraget kan sägas ha lett till ökad jämställdheten mellan kvinnor och män. Hon skriver:
”Det faktum att ett begränsat antal kvinnor med relativt höga inkomster men ont om tid nu har möjlighet att köpa hushållstjänster av andra kvinnor ökar inte jämställdheten, utan står i samband med ökad inkomst- och klasskillnader mellan kvinnor och i samhället i stort.”
Den kanske tydligaste effekten av Rut-avdraget är i stället att ett antal medelklassfamiljer har fått mer fritid, sedan de ägnar mindre av sin egen tid åt städning.
Frågan är förstås om det är värt 2,2 miljarder per år av våra gemensamma skattemedel?
