På uppdrag av Riksidrottsförbundet släpptes tidigare i år en rapport gjord av RFSL och RFSL Ungdom. Rapporten Hbtq och idrott visar att många hbtq-personer känner sig osynliggjorda inom sin idrott samt att det ofta finns en homofob och transfob jargong bland såväl tränare som träningskamrater och omgivning.

Lorentz Tovatt, språkrör för Grön Ungdom, var en av talarana på manifestationen. Han berättar för Feministiskt Perspektiv att han har sett den diskriminering och den osunda kultur som finns inom idrottsvärlden.

– Jag är en hängiven djurgårdare sedan tolv år tillbaka, men har alltid äcklats över den stämning som finns på läktaren. Den är stundtals kvinnofientlig, rasistisk och hbtq-fientlig, och det är något vi aldrig kan acceptera. Samma sak gäller i de fotbollslag jag själv spelat i.

Rapporten berättar bland annat att från de vuxna upplevs en tystnad som dagligen bidrar till utanförskap, exkludering och ohälsa bland ungdomar som inte välkomnas i den snäva ram som utgör Idrottssverige.

I presentationen till manifestationen skriver de ansvariga att ”utanförskapet blir värre när flera normer bryts vilket kan leda till dubbel utsatthet för individen. Vi ser att homo-och transfobi inom idrotten hänger tätt ihop med uttryck för rasism och sexism och att dessa tillsammans med en trång könsnorm och en våldsbejakande machonorm slår hårt på alla åsidosatta grupper inom föreningsidrotten.”

Tycker du att Riksidrottsförbundet gör tillräckligt i dessa frågor?

– Jag tycker givetvis att det är bra att de beställde rapporten som RFSL Ungdom varit med och tagit fram, det är det minsta de kan göra. Men nu gäller det att även sätta detta i verket och börja agera mot den diskriminering som finns, säger Lorentz Tovatt och fortsätter:

– Avgörande är att jobba emot den kultur och de normer som finns. Om inte de ändras ser jag små möjligheter till att kunna skapa ett inkluderande klimat för alla. Egentligen har idrotten en unik potential till att bli ett forum för alla. Om fokus alltid hade varit på själva sporten hade man kunnat bortse från folks bakgrund och deras olika identiteter. Men som på många andra håll i samhället hindras detta av de strukturer och normer som finns.

Varför ser det ut som det gör inom idrotten tror du?

– Jag tror det har att göra med att idrotten under många år har dominerats av män och präglats av ett snedvridet machoideal. Dessa ideal har inte på allvar utmanats under historien och därför låtits bita sig fast.

Hur arbetar ditt parti dessa frågor?

– Idrottsfrågor ligger främst på kommunal nivå, och många MP-avdelningar jobbar aktivt med detta. Ett aktuellt exempel är den nya bandyhallen som byggs i Stockholm. I beslutet kring denna lyckades MP få igenom följande stycke: ”Staden ska därför eftersträva att anläggningen är öppen och inkluderande ur ett hbtq-perspektiv”. Det känns positivt – ett steg i rätt riktning.

– Idrottsrörelsen har den potentialen. Man skulle kunna bli ett forum för alla där sporten är i centrum och människors bakgrund och identiteter är irrelevanta. Men man har inte lyckats skapa den kulturen, och detta sätter stopp för människor. Jag tycker alltså inte att påståendet stämmer.

Lorentz Tovatt anser att sportredaktioner borde lyfta denna diskussion och föra upp den på agendan i större utsträckning än den som förs idag.

– Jag tycker att de har ett stort ansvar. Ofta när diskriminering och ”supporterskandaler” diskuteras i media vinklar man det som om det alltid rör sig om ett fåtal människor som förstör för alla andra. Jag håller inte med om den verklighetsbeskrivningen. Jag har sätt att detta handlar om något mer än så – snarare en osund kultur och märkliga normer och ideal. De vågar inte diskutera dessa frågor på ett djupare plan helt enkelt.

Lorentz Tovatt, språkrör för Grön Ungdom anser bland annat att idrotten stundtals är kvinnofientlig, rasistisk och hbtq-fientlig