Fler kommuner måste sträva efter att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid. Detta visar Skolverkets föräldraundersökning som kom ut förra veckan och som nu ska dela ut mer bidrag till kommunerna för ändamålet. 6 procent av landets föräldrar är i behov av att lämna barn på förskola på kvällstid. Störst behov har ensamstående föräldrar och föräldrar som båda är födda utomlands.

I nuläget ordnar ensamstående föräldrar omsorgen genom kommunen eller barnvakt i högre utsträckning än samboende föräldrar.

Enligt Sophia Lövgren, generalsekreterare för organisationen Makalösa föräldrar är det främst kvinnor som är i behov av barnomsorg och obekväm arbetstid. Hon välkomnar en utökning av kvällsöppna förskolor. De typiska låglönejobben är de som domineras av kvinnor och kräver obekväm arbetstid, menar hon.

– De barn som behöver barnomsorg på obekväm arbetstid, där majoriteten är ensamföräldrar, är majoriteten statistiskt sett kvinnor, säger hon. Det finns tydlig koppling till chans att få jobb och ha flexibel barnomsorg.

Bristande kunskap om kvinnors villkor

Varför fler satsningar inte gjorts på barnomsorg på obekväm arbetstid tror Sophia Lövgren handlar om okunskap från politikernas sida.

– Jag tror att politikerna tror att det bara handlar om kostnader, de ser inte den långsiktiga vinsten, menar hon. Det har säkert varit bra för en del kommuner att många ensamföräldrar fixar barnomsorg själva, till exempel genom att be släkten passa barnet. Men faktum är att alla barn har rätt till barnomsorg av god kvalitet med utbildad personal, och om det finns föräldrar som måste arbeta obekvämt för att försörja sin familj, borde det ligga i kommunernas intresse att tillgodose detta behov.

Undersökningen visar också att fler föräldrar väljer att ha sina barn på förskolan något längre om dagarna. Flera orsaker finns till detta, som att föräldrarnas arbetstid har ökat, men också för att många kommuner nu erbjuder fler timmar i förskolan för de föräldrar som är föräldralediga eller arbetslösa. De lagstadgade 15 timmarna är på tok för lågt enligt Ulrika Lorentzi, utredare på fackförbundet Kommunal.

– De femton timmar som lagen kräver är hopplöst lite för den som är arbetslös, menar hon. Föräldern ska ju ägna sin tid åt att söka jobb och gå på möten och så vidare.

Fritidshemmen förbigågna

En instans som Lorentzi anser ständigt vara förbigången är fritidshemmen. Enligt undersökningen går det i genomsnitt 40 elever per fritidshemsgrupp, vilket är en ökning med sju elever på fem år. Föräldrarna är missnöjda men enligt Ulrika Lorentzi bemöts de av liten förståelse ifrån politikerna.

– När det gäller förskolan och skolan går det att plocka politiska poäng på att säga att barngrupperna är för stora. Men det är fortfarande så att politikerna inte förstår varför fritids behövs, trots att verksamheten räddar upp många elever efter skoltid. Som det är nu är många rädda för sitt barns säkerhet och fritidshemmen kan på sin höjd släcka bränder, säger hon.