I samband med att justitiekansler Göran Lambertz utredde Eva Bengtsson och hennes kusins krav på ersättning och ursäkt från staten tog Lena Olsson (V) upp fallet i riksdagen, i en interpellation till justitieminister Beatrice Ask.

Olsson ansåg att det med anledning av hur flickorna hanterats fanns anledning att tillsätta en granskningskommission. En kommission som skulle undersöka om det förekommit felaktigt agerande från myndigheter och regering. I debatten anförde hon bland annat:

Vi har inte råd att denna fråga inte utreds ordentligt. Jag befarar att tilltron till rättsväsendet försämras om vi inte en gång för alla går till botten med detta. Det sista vi vill är att misstroendet ska öka för vårt rättssamhälle.

Beatrice Ask ville avvakta Lambertz slutsatser, som ännu inte presenterats, innan hon tog ställning. Hennes svar på interpellationen backades upp av partikamraten Hillevi Engström, som också betonade vikten av att ta frågorna på allvar:

Om det har förekommit mörkläggning och annat är det viktigt att man får reda på det för att kunna lära sig av historien och undvika att den upprepas.

När Göran Lambertz avslagit begäran om skadestånd hade regeringen kunnat bevilja ett skadestånd utan stöd i lag, så kallad ex gratia. Den tanken avvisades omgående av både Beatrice Ask och statsminister Fredrik Reinfeldt.

Lena Olsson tycker i dag att det hade varit en fin gest och inte mer än rätt om Eva hade fått något slags skadestånd.

– Ett barn har ingen möjlighet om det inte finns en vuxenvärld som ställer upp och hjälper en. Desto mindre om den världen inte tror på barnet, säger hon till Feministiskt Perspektiv.

Om Beatrice Ask övervägde frågan om en granskningskommission, i enlighet med interpellationssvaret, sedan justitiekanslern hade lämnat sina slutsatser så har det i vart fall inte kommit till allmänhetens kännedom. Lena Olsson konstaterar helt enkelt att aldrig fick gehör för kravet.

– Man var ju besvärlig att man tog upp en sådan här sak. Det kändes ju klart och tydligt. Men jag fick mycket positiv respons från kvinnor. Det var kvinnor som hade blivit utnyttjade som mindre och som då levde i samma sväng som Eva Bengtsson. Vilken människa man än är, om man är städerska på vårdcentralen eller statsminister eller sitter i en regering ska man ha samma behandling. Man ska aldrig utgå från att de som har makt alltid gör rätt – makt korrumperar också.

Lena Olsson anser att hela hanteringen varit skamlig och ser fortfarande skäl att undersöka regeringens och myndigheternas agerande. Hon välkomnar ytterligare uppmärksamhet i frågan och hoppas att Eva Bengtsson ska få en rättslig prövning, trots inriktningen på debatten om filmen Call girl:

– Debatt blev det ju så det stod härliga till, men inte om vad flickorna hade blivit utsatta för. Jag blev inte förvånad över att debatten handlade om en familj som hade blivit kränkt. Att debatten om flickorna inte kom – ja, så ser ju vårt samhälle ut.