Demonstranterna som har samlats halv sju varje kväll i över en månad, hade i tisdags kommit en timme tidigare för att visa sitt missnöje med en budgetförändring som skulle röstas igenom i parlamentet. Budgeten sågs som ytterligare ett övertramp av premiärminister Plamen Oresharkis regering i en tid då missnöjet mot regeringen redan är massivt bland stora delar av befolkningen.

Oroligheterna började efter att demonstranterna hade blockerat alla utgångar från den avspärrning som satts upp kring parlamentet i och med protesterna. Polisen försökte då eskortera ut politikerna i en buss genom protesthavet, våldsamheter utbröt då polisen började skingra demonstranterna som satt sig på marken framför bussen.

Ett tjugotal personer fördes till sjukhus för bland annat hjärnskakning och brutna revben och efter rapporter om polisvåld uppmanar nu Human Rights Watch till att händelsen utreds. ”De oroande rapporterna att polisen slog demonstranter och journalister bar utredas”, säger Lydia Gall från HRW i ett pressmeddelande. Simona Kostadinova, en journalist som bevakar demonstrationerna, tror att 40 dagars protester utan resultat har gjort demonstranterna nervösa.

– Vissa säger att poliserna var onödigt aggressiva, andra att det var demonstranterna. Jag tror att de som är skyldiga för blodspillet är politikerna på bussen, säger hon till Feministiskt Perspektiv.

– Polisen är också nervös. De arbetar övertid. Klockan tre den natten träffade jag en polis som arbetat från sex på morgonen.

Kräver förändring

Fram tills i tisdags hade både polis och demonstranter varit lugna och visat samarbetsvilja. Polis och demonstranter har talat med varandra och slagord om att polisen förtjänar respekt och högre löner har förekommit.

Bussen som hade tillkallats för att få ut parlamentsledamöterna lyckades aldrig ta sig igenom folkmassan och fick till slut återvända till parlamentet. Inte förrän tidigt på onsdagsmorgonen kunde politikerna eskorteras ut av polisen.

Demonstranterna kräver förändringar i vallagarna och regeringens avgång. Det har kallats medelklassens demonstration eftersom det främst är den välutbildade unga generationen som protesterar. Men det är en halvsanning anser den bulgariska journalisten Maria Spirova.

– Det kan se ut så utifrån, men Bulgarien har ingen medelklass i ordets rätta bemärkelse. De flesta yrkesgrupper tjänar inte tillräckligt mycket oavsett deras position. Också städerna är relativt fattiga. Folk på landet måste överleva på en riktigt miserabel inkomst men det betyder inte att utbildade yrkesmänniskor har mycket pengar.

Hon säger också att det finns både unga och medelålders människor bland demonstranterna.

Utförsäljning upprör

Protesterna utlöstes i juni när Socialistpartiet som leder koalitionsregeringen utnämnde mediemagnaten Vladimir Pisanchev som bland annat anklagas för maffiakopplingar till chef för landets säkerhetspolis, Nationella säkerhetsmyndigheten DANS. Missnöjet har också spätts på av utförsäljningen av statens största pensionsfond Doverie till ett utländskt företag.

Men socialisterna hade knappast något starkt stöd ens då de valdes i maj i år. Valdeltagandet var endast 52 procent när de med 26 procent av rösterna blev näst störst bakom det förra regeringspartiet GERB, som saknade stöd nog för att bilda regering.

I stället bildade socialisterna regering med det liberala partiet som är populärt inom landets turkiska minoritet. De måste dessutom förlita sig på stöd från högerextrema Ataka för att nå en majoritet i parlamentet.

25 procent av rösterna i valet gick till partier som inte kom in i parlamentet, vilket också lämnade stora delar av samhället utan representation i parlamentet. Få verkar tro att den nuvarande regeringen kommer att hålla länge.

Bulgariens president Rosen Plevneliev kritiserade på onsdagen regeringen och pekade på tre fundament i det bulgariska samhället som måste stärkas – marknaden som har problem med oligarkin, medierna som lider av monopolbildning och det bulgariska rättssystemet som är i stort behov av reformer.

Gendarmer kallas in

Plevneliev har även tidigare under protesterna sagt att nyval är den enda demokratiska lösningen om ingen överenskommelse kan nås. Också Vivienne Reding, EU-kommissionär för rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap, som i onsdags besökte Sofia för att delta i en debatt , har uttryckt stöd för demonstranternas krav. Men hittills insisterar Plamen Oresharki på att sitta kvar.

Inför torsdagskvällen meddelade inrikesministeriet att gendarmer från landsbygden i södra Bulgarien nu kommer att sättas in för att stödja polisen i Sofia. Det är något som oroar Maria Spirova:

– Historiskt sett, och i synnerhet under oroligheterna 1997, har förstärkning därifrån inneburit en förändring mot aggressivare beteende och mer otåliga handlingar från polisens sida.