På forskarstafetten deltog bland andra historiken John S. Hellström från Stockholms universitet deltar. Han studerar sporthjältar ur ett historiskt perspektiv och fick upp ögonen för hur medierna beskrev Carolina Klüfts karriär.

Han menar att Klüfts meritlista är utan dess like och att hon vann allt en kunde vinna. Frågan som John S. Hellström ställer sig är: Är Carolina Klüft en sporthjälte?

Utöver prestationen krävs det en personlighet som stämmer överens med rådande hjälteideal och normer för att kunna komma i närheten av hjältestatusen.

Hjältar framställs i medierna och har alltid framställs som moraliska förebilder, symboler av ideal och bärare av värderingar menar forskaren.

Det är medierna som skapar sporthjältar och i synnerhet journalisterna. Det finns alltså en mall för hur sporthjälten formas säger historikern.

– I en svensk kontext är sporthjälten en man. Steget från pojke till man symboliseras av sporthjältestatusen. De ska vara framgångsrika på en internationell nivå eftersom Sverige ska visas upp. De ska vara enkla, folkliga och knuta till landsbygden, säger John S. Hellström under den tv-inspelade forskarstafetten.

Ny mall

Så vad händer när Carolina Klüft dyker upp på friidrottsarenan? Ett av flera citat som togs upp under forskarstafetten belyser krönikörens frågetecken kring henne.

”Det är den mest märkvärdigaste idrottstjej jag sett. Nej, idrottsutövare, oavsett kön. Hon är otrolig, hon är helt enkelt inte verklig. Jag förstår det bara inte. Men jag är såld. Helsåld på Carolina Klüft och på sjukamp”, källa Göteborgs Posten, 10 augusti 2002.”

– Vad är det journalisten inte förstår? säger Johan S. Hellström och menar att krönikan belyser ramen för mallen som inte passar på en kvinnlig idrottare.

För att förstå sig på Carolina Klüft började medierna att skapa en ny mall. Massmedierna tenderar att framställa kvinnliga idrottare som barnsliga, naturliga, oskuldsfulla, oförmögna att klara sig själva och inte minst behov av skydd.

Men vad händer när Klüft inte passar in i mallen? Vad händer när hon visar sig vara en mycket målmedveten, självsäker och seriös idrottare?

John S. Hellström visar paradoxen mellan hennes prestation och massmediernas bevakning. Hon stod på toppen av sin karriär år 2007 samtidigt som tittarsiffrorna sjönk.

– Idealtypen för den svenska kvinnliga hjälten är en ung, glad, utåtriktad, naturlig och oskuldsfull tjej. Och mediernas infantilisering genom att dra paralleller till att beskriva henne som naturbarn och Pippi Långstrump är ett sätt att framställa henne enligt detta ideal. Men när hon inte längre passade in så sjönk intresset.

”Bortglömd är fel ord, men nog har Carolina Klüft tappat positioner. Hon är inte längre den friska fläkten från Växjö som både spontan och teatralisk”, källa: Svenska Dagbladet den 11 mars 2007”.

”Behöver bli mamma”

Konsekvenserna av detta är att den manliga hegemonin reproduceras och enligt hjältefunktionen blir pojkar män men flickor blir inte kvinnor menar forskaren.

– Kan mammarollen vara den förlösande koden för att förvandlas till sporthjälte, frågar en åhörare.

– Jag kan berätta vad jag hörde under en paneldebatt. ”Hon behöver bli mamma och sen komma tillbaka, det är först då hon kan bli hjälte. Så sa en sportredaktör på frågan om Klüft var en sporthjälte”, berättar John S. Hellström avslutningsvis.