Kunskapstörst och upptäckarlusta som skrämmer. En pappa som gör allt för att hålla familjen samlad inför grottans väggar. Julia Rönngren, 14 år, har sett filmen Croodarna och hittade ett budskap som fick henne att tänka på feminism.
Croodarna.
Vad är det första ni tänker på?
Om svaret är en animerad barnfilm om grottmän som visas på bio, då vet ni vad det är ni alldeles strax kommer få läsa om.
Familjen Crood består av en extremt överbeskyddande pappa, en mamma, en grinig mormor, en vildsint bebis som har uppenbara likheter med ett litet rovdjur, en klumpig storebror och tonårsdottern Eep.
Varje kväll berättar pappan sagor, sagor om olika karaktärer med samma nyfikna sidor som Eep har. Han använder sig av de här historierna för att varna och skrämma familjen till att hålla sig borta från nya saker och upptäckter, eftersom de utgör ett hot mot deras överlevnad. Detta irriterar den äventyrliga Eep som är trött på att vara instängd i en grotta hela tiden, så när hela familjen har somnat smyger hon ut och får syn på något som lyser. Hon blir aningen förvirrad, solen lyser ju inte på natten?
När hon kommer fram till ljuskällan, möter hon Grabb, en intelligent kille som nyss gjort upp en eld mitt i natten. Fascinerad av elden och en del andra uppfinningar Grabb presenterar, blir Eep väldigt angelägen att få lära sig mer.
Grabb berättar om hans teori om att jorden kommer gå under och att de därför måste ta sig till en plats han kallar ”morgondagen” för att överleva, han frågar om hon vill följa med honom men hon säger nej med tanke på familjen. Då ger han henne en snäckliknande sak som ger ifrån sig ljud som hörs på väldigt långt håll om man blåser i den.
Nästa morgon hittar pappan henne, han tar med henne hem till grottan och planerar att hålla kvar henne där i resten av sitt liv. När de ansluter sig till resten av familjen börjar Eep berätta om Grabb och hans uppfinningar. Som bevis visar hon dem snäckan, vilken de förstör av rädslan över nya saker. I nästa sekund uppstår en jordbävning, vilket leder till att deras grotta brakar ihop och de måste hitta ett nytt ställe att bo på.
När de inser att de nya farorna blir för mycket, kallar Eep på Grabb genom en ny snäcka hon hittar på marken och efter att han räddat familjen bestämmer de att han ska guida dem. För varje hinder de möter, krävs mer av inte bara Grabb, utan hela familjen – vilket gör att de blir mer självständiga och slutar vara rädda för nya saker.
Alla förutom pappan, han är så van vid att hans familj lyssnar på honom, han vill vara den som tar hand om alla och den som alla ser upp till.
Så när Grabb tar över den rollen, blir han avundsjuk. Avundsjukan gör så att en rad med problem uppstår och den stora frågan genom resten av filmen återstår… kommer de ens lyckas ta sig till morgondagen?
Det som är så intressant med just den här filmen är hur man kan dra paralleller mellan filmen och dagens samhälle. Även om Croodarna handlar om stenåldern är det inte svårt att tänka över karaktärernas sätt att bete sig och inse att det här beteendet förekommer i moderna situationer.
För än i dag är vi rädda för förändringar, vi hittar på ursäkter för att slippa chansa.
Ta risken att hamna i en sämre sits än tidigare.
Feminismen är ett exempel på en typisk förändring många väljer att inte stödja.
Varför? Jo, för dels är feminismen ett av de mest missförstådda begreppen i världen och dels är osäkerheten hos de som inte stödjer den så stor.
Så först och främst vill jag bara klargöra att:
1. Feminism är inte bara för tjejer.
2. Feminister kämpar för jämställdhet, inte att kvinnor ska ta över hela världen.
Nu är det kanske lite extremt att säga att vi kommer dö om vi alla inte blir feminister, vilket ni kanske tror att jag säger när jag jämför feminismen och Croodarna.
Låt mig uttrycka det så här, feminismen och Croodarna spelar på samma gitarr, inte samma sträng.
Så vi dör inte när vi väljer bort jämställdhet, men vi skapar ett otryggt och obehagligt samhälle att leva i.
Det är synd att människan måste uppleva det hemska innan vi tar till med åtgärder, att vi måste sjunka till botten innan vi väljer att göra något åt saken.
Croodarna är det perfekta exemplet på det här, så gå och se filmen, ta med era barn och skratta åt skämten, men ta också till er de osynliga mellanraderna, meningen med filmen.
Dreamworks har verkligen lyckats den här gången, lyckats med att ta fram en film som trots tiden den utspelar sig på, kan reflektera dagens samhälle.
