I veckans nummer startar Bildskolan av professor Joanna Rubin Dranger. I serien kommer vi att få lära oss att avläsa bilder genom dess historia, sammanhang och funktion. – Jag tror och hoppas att mer kunskap om stereotypa bilder kan bidra till att överbrygga det kommunikationsglapp som skapats under året, säger Rubin Dranger.
Varför behövs en bildskola?
– Aldrig tidigare i historien har vi utsatts för ett så massivt flöde av bilder som vi gör just nu. Hur vi avläser bilder är beroende av vad vi vet om bildernas historia, om deras funktion och sammanhang. De bilder vi omges av, från det att vi är väldigt små, har en genomgripande påverkan på våra liv. Under förra årets debatt om stereotypa bilder i barnkulturen blev det tydligt att det finns ett kunskapsglapp vad gäller just stererotypa bilder av minoriteterna.
Varför tycks kunskaperna om stereotypa skildringar av svarta så grunda?
– I Sverige finns sedan andra världskriget och Förintelsen åtminstone en viss, om än begränsad, förförståelse om hur stereotypa bilder av judar ser ut och fungerar och deras direkta koppling till våld och avhumanisering. Som Professor Hans Rosling sa under förra årets debatt så behöver vi åtminstone inte se nidbilder av judar för att veta att de existerar. Stereotypa bilder av andra grupper har vi i Sverige tidigare inte haft en lika medveten blick på.
Vad hoppas nu uppnå med Bildskolan?
– Representanter för majoriteten har under de senaste åren blivit illa till mods av att anklagas för att reproducera stereotypa bilder och uttryck. Många ur minoriteterna har lidit av att deras erfarenheter av förtryck och deras kunskaper om den egna gruppens historia inte har tagits på allvar. Jag tror och hoppas att mer kunskap om stereotypa bilder kan bidra till att överbrygga det kommunikationsglapp som skapats under året. Att vi alla får mer kunskap om stereotypa bilder av minoriteterna är ytterst en fråga en demokrati.
