Galans första tornej var en One Fall match mellan veganen Alerta och storviltjägaren Jim Kanonkulan. Alertas förflutna är höljt i dunkel. Rykten florerar om den danska husockupantrörelsen BZ. Kanonkulan är en självutnämnd slugger från den tuffaste kolonin söder om Zimbabwe, (förlåt, Rhodesia.

Utan att klockan hade ringt slet djurplågaren ned feministen från en ringhörna och stampade på hennes vitala organ. ”Alerta, Alerta, antifascista” protesterade församlingen. Omsider föll Kanonkulan offer för sin egen hybris och landade fel i en klantig butt drop. Alerta såg sin chans och tog rappt överhanden med en pointed elbow drop.

Protagonisten immobiliserade antagonisten med en knäning, en smocka och en spark. Under sin wrestlingkarriär har Alerta utstått nästan lika mycket stryk som Emily Wilding Davison, men den här gången hade hon vunnit. Segerrusig lutade hon sig över ett rep för att njuta av publikens ovationer. Döm om allas vår vrede när misogynisten PT överföll den oskyddade segrarinnan bakifrån. PT:s perfida misshandel av Alerta avbröts av att den maskerade främling som hade flimrat förbi under Management By Fear-galan störtade in till undsättning.

Nästföljande holmgång var kvällens viktmässigt sämsta; El Duardo mot den mer än dubbelt så tunge Twisted Retard. Vid deras föregående möte hade Retard fortsatt rådbråka Duardo efter officiellt matchslut. Nu tog bjässen upp tråden direkt och pucklade på luchadoren utan att få något motstånd. Då Retard klämde sitt offers hals mellan två fällstolsben skadades Duardos nacke så allvarligt att matchen måst avbrytas och sjukvårdare tillkallas.

Dags så för en truell mellan Hardcore Hampus, TNT och Stanislaw van Dobroniak om vem som skulle tävla mot Ken Malmsteen om mästarbältet. Eftersom Hampus hade bestulits på sin dödskallemask hade managern Anita gett honom en Rorschachmask i stället. Hampus älskar Watchmen, vilket är underligt med tanke på hans undermåliga begåvning.

TNT inledde trekampen med att långrandigt förklara att han och Hampus skulle lägga syskonkärleken åt sidan och slåss för publikens höga nöjes skull. Stanislaw blev så uttråkad att han slog mikrofonen ur TNT:s hand. De började gräla språkförbistrat. När Hampus la sig i lyfte Stanislaw upp densamme i reflexvästen och räckte över honom till vårdarinnan Anita.

Vid upptäckten att Hampus skulle delta i truellen på en vuxens villkor blev Stanislaw så förnärmad att han lämnade manegen för att klampa runt i lokalen och gnälla på polska. Medan bonnbröderna fribrottades på efter bästa förmåga skrek auditoriet bara efter den purkne polacken. Tids nog lät sig Stanislaw bevekas och återvände till tribunen, där han använde Hampus som ett närstridsvapen. TNT vann tävlingen, men förlorade sin lillebrors förtroende.

En Falls Counts Anywhere Hardcore match mellan gastropoden Trym och ortorektikern PT stod näst på tur. Ända sedan There Will Be Blood har den personlige tränaren bedrivit en härnad mot wrestlingpublikens joi de vivre med Trym som sitt främsta offer.

– Regler eller inte, hade PT kommenterat innan galan. Jag kommer med kirurgisk precision plocka isär Trym för gott.

– Jag är trött på PT:s taskspel, hade kontrahenten svarat. Nu tar vi bort reglerna så att jag kan mosa honom för gott.

För första gången sänkte sig Trym till den personlige torterarens nivå. Han ägnade de första sparkarna åt PT:s taniga, trikåklädda underkropp. PT tog till flykten och slaget fortskred salen runt. När duellanterna äntrade ringen igen hade Trym armerat sig med en soptunna.

Den snodde PT och bankade mot hårdrockarens ölmage. Därtill brukade den perfide sitt träningsband som en strypsnara. När Trym vann medelst en serie brutala slag med stol fröjdades åskådarna.

Titelmatchen var mellan Ken Malmsteen och Aguila Roja. Enligt egen utsago hade Malmsteen förberett sig genom att sparka sönder piñator med sina designerstövlar. Den röda örnen fick enkelt ett övertag på den fega Slemsteen och vann på pinfall.

”¡Hasta la Victoria Siempre!” skanderade ett par bakom mig.

Liksom vid There Will Be Blood frånvarade presidenten och representerades av Carl M Sundevall. Sagda exponent meddelade nu att vinsten var ogiltig för att Malmsteen hade haft foten på ett rep. En uppenbar lögn. På presidentens order fortsatte matchen. Aguila blev så förbryllad att Malmsteen lätt lyckades överrumpla honom och därmed förbli förbundsmästare.

Karolinen Wrangel kontra satanen Döden i en Blood Fire Death Casket match avslutade aftonen. Liksom vid There Will Be Blood slog Döden Wrangels tonsur blodig. Dusten utvecklades till ett passionsspel när demonen bokstavligen törnekrönte knekten.

Våldets Vivaldi kontrade med att dra fram en ståltrådsförsedd träpåk och gissla Dödens ryggfett. Sin vedervärdighet trogen stal antagonisten sagda påk och bokstavligen antände densamma. Den brinnande påken bytte ägare fram och tillbaka. Båda parter sveddes. Lukten av blod och bränd hud fyllde Kruthuset.

Som namnet implicerar går en Casket match ut på att få omkull sin motståndare i en likkista. Wrangel förmådde trycka ned Döden i den för ändamålet framlagda kistan, men lyckades inte få igen locket. Protagonisten öppnade kistan. Antagonisten spottade grön fradga i hans ansikte. När Wrangel var förblindad tog sig Döden upp ur kistan, slog omkull soldaten i densamma och satte på ett hänglås.

Ett liktåg bestående av Stanislaw, TNT, Aguila samt Trym bar ut kistan. Wrangel har gått till sina fäder. Han mötte D/döden för fränder, fosterland och konung. Som det anstår en karolin.