Uppdrag gransknings program om hatet och hoten mot kvinnor via nätet var omtalat redan innan det hade visats. Efter programmet i onsdags visste reaktionerna inga gränser. Feministiskt Perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt är en av dem som medverkade i programmet:

– Direkt efter sändningen började det kom stöttande mail, tweets och uppdateringar på Facebook och när jag vaknade på morgonen var mejlkorgen full. Jag måste erkänna att jag var mer förberedd på nya hot än den här massiva kärleksbombningen. Det var som att gå till ett nytt arbete!

Under hela torsdagen fortsatte breven att strömma in till Feministiskt Perspektiv. Många från medarbetare och andra feminister, men också från meningsmotståndare, släktingar och helt vanliga tevetittare som blivit alldeles chockade av tonläget i breven som lästes upp.

– Jag förstår ju av reaktionerna att döma att den här typen av kommentarer blivit alldeles normaliserade för oss. Det var bara ett fåtal av breven under inspelningen som upplevdes som grövre eller extraordinära av oss som var där.

Flera medier hörde av sig under dagen och frågan om hatet och hoten mot kvinnor och feminister i offentligheten dominerade fullkomligt under torsdagen. Anna-Klara Bratt menar att programmet genererat en av de skarpaste konstraster hon upplevt som journalist:

– Att ena dagen lägga ytterligare ett hot till handlingarna för att nästa vakna upp till ett kollektiv av omsorg och uppbragthet. Det är en väldig lättnad!

Nu hoppas Bratt att samhället förmår sortera i de olika beståndsdelarna för att klart kunna se vad som kan göras:

– Vad gäller tonläget och kommentarerna i våra stora medier är det enda rimliga att kommentarsfälten lyfts in inom det ansvariga utgivarskapet. Så har man hanterat insändare i hundratals år och det är ett rimligt förfarande. Det kommer att göra att fler vågar delta i det offentliga samtalet, vilket är en stor möjlighet som erbjuds på nätet.

Vad gäller de regelrätta hoten mot enskilda journalister eller debattörer måste polisen bli bättre på att ta emot kvinnorna som får dem. Men också att brottsrubricera dem korrekt:

– Jag blev mycket förvånad när justitieminister Betrice Asks slutsats var att se över förtalslagstiftningen istället för att se till att hoten behandlas som just hot. Dessutom tycker jag att hoten som riktar sig mot feminister specifikt borde sortera under hatbrottslagstiftningen. Kategorin ”annan” går alldeles utmärkt. Som i så många andra fall när det gäller kvinnor så är det tillämpningen som brister.

I fallet med Julia och hoten och hatet mot henne på Hennes & Mauritz Facebooksida anser Bratt att ansvaret ligger hos H&M:

– Vill man ånjuta tillgängligheten och möjligheterna i sociala medier får man lov att sköta dem. H&M borde naturligtvis ha modererat sidan bättre. Och så borde de inte ha tryckt upp en T-shirt med en brottsbelastad våldsman, från början.