Fem kvinnor nominerades till den nya interimsregering som formades i veckan efter Mohammad Morsis fall i början av juli. Tre av de nominerade kvinnorna tackade ja, och utsågs till ministrar för information, miljö och hälsa. Även om dessa kan räknas som ”mjuka” ministerier och inte de mest centrala posterna inom regeringen, välkomnades detta av kvinnorörelsen och uppfattades som en post-Morsi gest.
Dorreya Sharaf El-Din blev informationsminister. Ministeriet har kontroll över medierna och har kritiserats hårt för sin övervakande och censurerande roll. El-Din, som är en känd journalist, författare och sedan många år aktiv i radio- och tv-fackföreningen, lovar förändring.
Laila Rashed Iskandar blev miljöminister. Hon är en känd aktivist inom miljöfrågor som har arbetat i många år för att utveckla sophämtningsrutinerna i Kairo och vunnit priser för sina insatser.
Maha El-Rabat blev hälsominister. Hon är läkare och den första kvinnan på denna post. Enligt Ahram English, nominerades hon till posten av National Council for Women.
Den nya civila interimsregeringen startade sitt arbete den 16 juli med Hazem El-Beblawi som premiärminister. Den nya regeringen ska skötta staten under de kommande sex månaderna till dess att ett nytt val hålls. Social rättvisa, subventionerat bröd, bränsle och säkerhet toppar regeringens agenda.
Uppvaktar interimsregeringen
Att brödraskapet och Morsi fråntagits makten har skapat nya förhoppningar inom kvinnorörelsen i Egypten. Nu öppnas möjligheter att kämpa för en mer kvinnovänlig konstitution, samt påverka politiska beslut utan att satsa all kraft på att kämpa för de mest grundläggande rättigheterna för kvinnor, som hotades av brödraskapets kvinnofientliga styre.
Mervat al-Talawy, ordförande för National Council for Women Rights (NCWR), lämnade på torsdagen in en begäran om ett omgående möte med premiärminister el-Beblawi och president Masnour för att diskutera kvinnofrågor. Hon säger till egyptisk media att uppvaktningen ska handla om interimsregeringens planer för att inte underminera kvinnors rättigheter eller marginalisera kvinnorna som den tidigare regeringen under Morsi gjorde. Hon talade även om att NCWR planerar bildandet av en bestående kvinnokommitté av representanter från olika organisationer i civilsamhället samt experter inom kvinnorätt och intellektuella med syfte att bevaka regeringens agerande i kvinnofrågor. Kvinnokommittén kommer enligt al-Talawy även att inkludera representanter från olika politiska partier och ungdomsorganisationer.
I en uppmärksammad artikel publicerad i Ahram English skrev människorättsaktivisten Mariam Kirollos om orsakerna till den före detta presidentens fall ur ett kvinnoperspektiv. Hon förklarar hur brödraskapets regering behandlade frågan om våldet mot kvinnor med ofattbar nonchalans. Hon anser interimsregeringens främsta uppgift vara att bekämpa sexuella trakasserier mot kvinnor.
”Det finns ett behov av radikala reformer inom polisen, rättsväsendet, utbildnings-, hälso- och mediesektorerna”, betonar Kirollos.
Hon menar att det inte räcker med nya lagar som ser bra ut på papper, det krävs större insatser för att genomföra de lagar som bland annat föreslås av NCWR.
Skribenten varnar för att exkludering och marginalisering av kvinnor från den offentliga och politiska sfären lägger grund för ytterligare försämringar av situationen för kvinnor. Att begränsa åtgärder till att ha rådgivare inom kvinnofrågor eller en kvinnominister skulle inte lösa problemen, understryker Kirollos:
”Egypten har ett akut behov av en organiserad rörelse för att kämpa mot sexistiska, rasistiska, klassbaserade, nationalistiska och militaristiska ideologier, strida mot mekanismerna i alla de ideologier som förtrycker kvinnor. Våldet mot kvinnor är ett resultat av den genusbaserade ojämlikhet som främjar ojämlika könsroller och framställer kvinnors kroppar som varor.”
Kirollos slutsats är att Egypten behöver en oberoende, organiserad kvinnorörelse för att förstärka kampen för demokrati, jämställdhet, frihet, fred och rättvisa.
Röster om kvinnor och Egyptens framtid
Miljontals kvinnor deltog i demonstrationerna enligt ett uttalande från Egyptian Center for Women’s Rights (ECWR). Detta för att Morsis regim försökte att minska äktenskapsåldern för flickor, förändra rätten till skilsmässa och främja våld mot kvinnor, bland annat genom att försöka legalisera könsstympning.
”Den här gången deltog kvinnorna i protesten 30 juni för att försvara sina rättigheter som hotades av Morsi och hans grupp”, skriver i sitt uttalande.
Kvinnoorganisationen ECWR kräver nu att kvinnor involveras i Egyptens politiska lösning. Därför kräver kvinnoorganisationen att minst en tredje del av alla politiska organen och kommittéer som ska skriva om konstitutionen består av kvinnor. Organisationen hänvisar till att det finns ett stort antal kvinnor med expertis inom olika områden i landet och anser att även regeringen ska bestå av en tredje del kvinnor som ministrar.
Redan den 3 juli, dagen då Morsi drevs bort från makten efter landsomfattande demonstrationer organiserade av Tamarod-rörelsen genom arméns inblandning, fördömdes politiskt våld i ett uttalande underskrivna av en rad olika människorättsorganisationer och kvinnogrupper i Egypten. Våld, vare sig från Morsi-anhängare eller deras motståndare, fördömdes och krav ställdes på att alla ska ställas inför lagen oavsett politisk tillhörighet. Det ställdes också krav på att militären ska stå utanför det politiska styret och att polisen sköter sitt uppdrag genom att hindra våldsaktioner och hålla ordning.
I uttalandet hyllades Tamarod och 30 juni-revolten mot Morsi som den rörelse som ledde till fallet av en ”politisk despotism som nu hade fått en religiös täckmantel”. 17 olika organisationer som skrev under uttalandet menade att Muslimska Brödraskapet och Morsi överskred sitt politiska mandat och därför saknade legitimitet. Vidare krävde de undertecknande organisationerna att konstitutionen ska skrivas om så att den garanterar allas lika rättigheter oavsett kön, religion eller etnicitet, samt rätten att organisera sig politiskt och fackligt utan att riskera förföljelse.
Hyllar folk och militär
Egyptiska Feminist Union skrev ett uttalande 3 juli som tyder på deras välkomnar arméns inblandning samtidigt som de hyllar revolutionen och folkets önskan om ett demokratiskt Egypten. Organisationen betonar sitt stöd och samarbete med ungdomsrörelsen Tamarod som ”reflekterar majoriteten av egypternas vilja”.
”Vi hyllar de militära styrkorna som bevisade att de står vid folkets sida, redo och kapabla av att skydda dem och försvara deras legitima rättigheter. Deras (militärens) påstående att de inte strävar efter politisk makt är mycket uppskattat. Egyptens kvinnor gör revolution, de skapar historien…, skriver Egyptens Feminist Union.
Mer än 60 icke-statliga organisationer från olika delar av världen skrev i ett gemensamt uttalande till politiska rörelser i Egypten att de borde ta ansvar och sätta kampen mot sexuella trakasserier mot kvinnor högst på sin agenda. Undertecknarna skriver att de stödjer den egyptiska kvinnorörelsens krav som innebär att myndigheter ska granska de rapporterade fallen av våldtäkt och trakasserier, erbjuda medicinsk, legalt stöd och rättvisa till offren.
