Regeringen lämnade i måndags över ett förslag till ändringar i sexualbrottslagstiftningen till Lagrådet.
- Sexuella övergrepp innebär en allvarlig integritetskränkning. Respekten för varje människas absoluta rätt till sexuell integritet och sexuellt självbestämmande måste därför värnas och vara tydlig. Att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp förutsätter ett starkt och väl fungerande straffrättsligt skydd. För att ytterligare skärpa lagstiftningen och förstärka skyddet lägger regeringen fram förslag till förändringar i sexualbrottslagstiftningen, säger justitieminister Beatrice Ask i ett pressmeddelande från Justitiedepartementet.
Regeringens förslag innebär bland annat följande.
- Bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt genom att begreppet "hjälplöst tillstånd" ersätts av det vidare begreppet "särskilt utsatt situation". Det blir därmed tydligt att även sådana situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet omfattas av våldtäktsbrottet.
- Tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgas. Syftet är att ge domstolarna ett större utrymme att bedöma allvarliga sexuella övergrepp mot barn som grova brott. Samtidigt höjs straffminimum för brottet från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
- Vidare föreslås de lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Förslagen innebär dels att kravet på dubbel straffbarhet avskaffas för utnyttjande av barn för sexuell posering och köp av sexuell handling av barn, dels att preskriptionstiden förlängs för utnyttjande av barn för sexuell posering genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks är grunden positiva men säger i en presskommentar att implemteringen behöver bli bättre.
– Vår och andras erfarenhet säger ju just detta, att en vanlig reaktion hos kvinnor som utsätts för våldtäkt är att spela död och inte kämpa emot. Det är en rationell överlevnadsstrategi och den ska inte ligga den som utsätts för våldtäkt till last. Därför är det här lagförslaget i grunden positivt, säger Roks ordförande Angela Beausang.
Roks konstaterar att våldtäkt idag är ett brott med låg åtalsfrekvens, bara drygt 300 av över 4000 anmälningar ledde till åtal 2010. Var tredje åtal ledde till friande dom, jämfört med omkring ett av tjugo åtal i andra brottmål.
– Lagstiftningens normerande effekt ska aldrig underskattas och därför är det förstås bra att utvidga den juridiska definitionen av våldtäkt. Men det måste gå hand i hand med utredningar och åtal av hög kvalitet. Vi vet att fördomar om ”den riktiga våldtäkten” och ”det riktiga våldtäktsoffret” lever kvar i rättssalarna såväl som i resten av samhället och det måste vi jobba med. Annars riskerar vi att en bra lagstiftning stannar på pappret utan att användas i rättssalen, säger Angela Beausang.
– Vi skulle vilja att den här lagändringen sker parallellt med en granskingskommisssion för att identifiera brister i utredningskvaliteten i polisens och åklagarnas hantering av våldtäktsärenden, fortsätter Angela Beausang.
Roks hade i sitt remissvar till utredningen önskat en samtyckesparagraf i lagstiftningen, det vill säga att det krävs att båda parter försäkrat sig om att den andra deltar frivilligt i den sexuella samvaron. Roks ser, liksom regeringen, att en ren samtyckeslagstiftning inte är oproblematisk, men tycker ändå att fördelarna överväger nackdelarna. En sådan lagstiftning skulle markera kvinnors rätt till kroppslig integritet och sexuell självbestämmanderätt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.
