I förra veckan beslutade Europadomstolen att döma mot Sverige och för den unga kvinna som smygfilmades i duschen av sin styvfar.
– Det är bekymmersamt att det tog elva år att komma fram till ett avslut i den här frågan, säger Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt.
2002 smygfilmades en då 14-årig flicka i duschen i sitt hem. Hennes styvpappa fälldes för sexuellt ofredande i tingsrätten, men friades senare i hovrätten. Ärendet drevs vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Där skulle de pröva om de svenska domstolarna hade skyddat flickans integritet eller brustit i skyddet. Domstolen friade Sverige med minsta möjliga marginal. Men den unga kvinnan drev då fallet vidare till den så kallade Europadomstolens stora kammare, som bara tar upp exceptionella fall.
Det var där som nu slutligen Sverige fälldes för att vid tidpunkten inte ha haft tillräckligt säker rättsapparat och skyddat flickans privatliv och integritet, och därmed bröt mot Europakonventionen om mänskliga rättigheters paragraf om rätten till privatliv. Europadomstolen dömer Sverige att ersätta kvinnan, som i dag är 25 år, med 10 000 euro för sveda och värk samt för hennes utlägg.
Hänvisning som höjer ribban
Madeleine Leijonhufvud har nära följt ärendet och skrivit om fallet i flera tidningar. I ett tidigt skede anlitades hon också av flickans advokat Jan Södergren och skrev ett rättsutlåtande som har använts som underlag av Europadomstolen.
– En försvarslinje från Sverige var att hävda att det inte fanns några brister i svensk lag på den här punkten om skydd för integritet utan att det handlade om ett barnpornografibrott och att man hade så att säga inriktat sig på fel brott och gjort utredningen slarvigt.
Men Madeleine Leijonhufvud skrev i sitt rättsutlåtande att filmsekvensen inte är pornografisk och att ärendet skulle dömas utifrån rätt fråga, alltså skydd av integritet.
– Det är möjligt att styvpappan hade ett sexuellt motiv med att filma flickan i duschen, han personligen kanske blev upphetsad av det, men det var inte tillräckligt för att filmen skulle bedömts som pornografisk. Det här fallet handlade istället om en fråga om skydd för privatliv, som vid tillfället saknades i svensk lag, och det skulle bedömas som det, säger Leijonhufvud.
Det som är mycket intressant, menar Leijonhufvud, är att domen hänvisar till en tidigare dom som Europadomstolen avkunnat mot Bulgarien, där en ung kvinna utsattes för sexuellt övergrepp utan våld.
– Domstolen skriver att den domen mot Bulgarien innebär att konventionen kräver att alla Europarådets medlemsländer ger ett straffrättsligt skydd vid alla sexuella handlingar utan samtycke. Jag tolkar detta som ett stöd för kravet på samtyckeslagstiftning i Sverige, säger Leijonhufvud.
Symbolisk seger
I juli i år trädde en ny lag i kraft i Sverige som innebär att det numera är olagligt att i hemlighet filma eller fotografera någon i sin privata miljö.
Lina Hjorth, som är jurist vid förvaltningsrätten i Stockholm, menar att detta betyder att fallet med den smygfilmade flickan redan har fått konsekvenser i svensk lag.
– Detta och andra liknande fall har bidragit till att brister i lagstiftningen har uppmärksammats och på så vis påskyndat en förändring, säger Lina Hjorth.
Dessutom, menar hon, kan fallet upplevas som en form av upprättelse av många tjejer och kvinnor.
– Det här innebär ju att en ung tjej har vunnit över en stat. Många kvinnor känner sig rättslösa och illa behandlade när de anmäler olika typer av sexualbrott utan att det ger konsekvenser. För dem kan detta symbolisera en slags upprättelse, en symbolseger, säger Hjorth.
