Förra helgen anordnades Geek Girl Meetup för femte året i rad. Den här gången hölls konferensen i Tekniska museets lokaler i Stockholm med tema rymden under namnet Enter Space. En av programpunkterna var ett seminarium som handlade om hindren för kvinnor att ta sig fram i IT-världen och hur förändring kan uppnås. Loth Hammar och Isobel Hadley-Kamptz, som arbetar i digitaliseringskommissionen på uppdrag av regeringen, höll i samtalet.

Enligt Isobel Hadley-Kamptz råder det generellt en stor könsobalans inom IT-världen.

– Det är olika siffror för olika subgrupper, men det är ungefär 20 procent kvinnor som studerar IT-relaterade ämnen på högskole- eller universitetsnivå eller är verksamma inom branschen. Och inom vissa specifika områden såsom datorspelsbranschen är siffrorna ännu sämre. Men däremot vet vi inte riktigt vad det här beror på. Det kan handla om olika former av diskriminering och om mer djuptliggande problem, sade hon.

Diskussionen kom sedan att handla om situationen inom IT-branschen i en internationell kontext där Sveriges ojämställdhet, med 8 procent kvinnor, utmärker sig i en jämförelse med länder som Indien där kvinnor utgör 49 procent och i Bangladesh 70 procent.

– Det här motsäger idéerna om att män och kvinnor skulle vara lagda åt att vara bra på olika saker när det så tydligt skiljer sig åt mellan olika länder och olika kulturer, menade Isobel Hadley-Kaptz.

Några seminariedeltagare drog slutsatsen att de nationella skillnaderna beror på kulturella skillnader där IT i västerländsk kultur är maskulint kodat. En annan deltagare lyfte samtidigt den historiska förändring som har skett över tid:

– Fram till slutet av 70-talet var programmering kvinnligt kodat och otänkbart för män i västvärlden, men i samband med att hemdatorn kom och en var tvungen att bygga sin dator blev det ett maskulint kodat område.

Flera betonade betydelsen av datorutbildningar riktade till kvinnor. De beskriver hur avgörande det har varit för dem med ett eget sammanhang där män inte dominerade. Där kvinnor fick tillgång till tekniken och fick göra fel. Det här ledde till att de vågade mer och kände att de också kan.

Ett annat perspektiv som togs upp till diskussion är hur maskulint kodade värden genomsyrar jobbannonser till tjänster inom IT och på så sätt exkluderar kvinnor. En tendens som också återfinns i beskrivningar till IT-utbildningar. Det krävs en medvetenhet om hur språket upprätthåller en könsobalans. Genom språkliga omformuleringar och ett kritiskt förhållningssätt till vad vi definierar som kompetens kan fler kvinnor lockas till IT-världen.

– Vi måste också konkretisera vad det handlar om att arbeta med IT. Vi måste arbeta mer tvärvetenskapligt där vi får en bredare kunskap, exempelvis med tvärvetenskapliga påbyggnadsår, menade en av seminariedeltagarna.

Heidi Harman, grundare av Geek Girl Meetup, lyfte möjligheten för män att på en individnivå ta ett ansvar genom att avstå sammanhang där endast män ingår, för att på så sätt belysa problemet med kvinnlig representation och försöka uppnå förändring.

Jämställdhet är en av sakfrågorna i regeringens digitala agenda och syftet med seminariet var att samla kunskap från seminariedeltagarna till digitaliseringskommissionens arbete.