Tala är silver, tiga är guld. Athena Farrokhzad lyckas göra båda dygderna i Vitsvit. Författaren är verksam i Stockholm och undervisar i skrivande. Hon är skribent och litteraturkritiker på Aftonbladet och har tidigare publicerats i poesisamlingar. Vitsvit är hennes debut under eget namn.

Vitsvit bär ett glänsande silveromslag med titeln och författarnamnet stansade. Boken är i samma storlek som en surfplatta. Det finns inget förord eller information om författaren. En hemlighetsfull silverplatta.

Rytmer med arkaisk klang

Bokstäverna textas med vitt i svart markör. Som läsare faller man handlöst in i de rytmiska, poetiska meningarna. Rytmerna har arkaisk klang som det klassiska, grekiska dramat. Texten släpper inte taget och det går fort att läsa. Dikterna består av utsagor som diktjaget delar med sig av. Ordspråken och talesätten är uppmaningar från berättarens ursprungsfamilj.

Uppmaningarna agerar bärare av minnen som klingar stumt mot diktarjaget. Det finns en meningslöshet i upprepandet av besvärjelser som kulturbärande ord. Orden är rester av ett land som översätts. I översättningen förloras meningen men vinner ny mark i det nya språket.

Frihet att välja

I det förlorade språket finns diktaren kvar, som förvaltare av sin familjs arv. Diktaren tydliggör hur kvinnans underläge skapar bitterhet och att mannens roll förminskas till kamplust och frustration. Berättaren har en egen identitet i det nya språket, med frihet att välja av både mammans och pappans arv.

Athena Farrokhzad är 29 år, uppvuxen i Askim, med rötter i Grekland. Gammal visdom, mod och öppenhet skapar en genial förmåga att reducera få ord till stor betydelse. Poeten har ett rappt intellekt och en självklarhet i sin penna.

Namnet som diktarjaget och författaren delar kommer från en gudinna. Gudinnan tiger under hela historien. Hon är guld. Boken, det skrivna ordet, hennes tysta humor och okuvade intellekt är silver.

I mixen av dygderna skapar alkemisten Athena Farrokhzad vitt guld. Vitsvit är ett diktverk som går rasande fort att läsa. Men likt det grekiska dramat kräver det att upplevas igen.