Under måndagen kom besked om presstödsnämndens nya tillämpning av presstödsförordningen för tidningar som distribueras elektroniskt. I dagsläget reglerar den nya tillämpningen i huvudsak två tidningar: Feministiskt perspektiv och Politiken.se.

Den nya tillämpningen medger bland annat att artiklar kan släppas löpande under veckan för att senare samlas upp i ett nyhetsbrev till utgivningsdagen.

Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt välkomnar beskedet:

– Vi har kunnat konstatera att det inte varit optimalt för läsningen att släppa merparten av allt material under en och samma dag. Inte ens de mest inbitna webb-konsumenterna läser 27 artiklar på en och samma gång. Dessutom är snabbheten och aktualiteten några av egenskaperna som utmärker nätet och nätpublikationer.

Löpande publicering

För Feministiskt perspektivs prenumeranter innebär det här att det ganska omgående kommer att släppas fler artiklar under veckorna:

– Vi behåller fredagar som utgivningsdag då vi samlar upp veckans artiklar samt släpper så klart en del nytt material också, men vi kommer tämligen omgående att börja släppa mer texter under veckan.

För prenumeranternas del innebär det här att det nu finns större anledning att följa tidningens så kallade RSS-flöde:

– Ja, än så länge är det främst genom Facebook, Twitter och RSS som det blir möjligt att veta när vi lägger ut nytt material. RSS är det säkraste sättet eftersom Twitter och Facebook inte lämpar sig för att dela låst material.

Nackdel i konkurrensen

Den nya tillämpningen slår också fast att de elektroniskt distribuerade tidningarna kan ha 20 procent av sitt material upplåst för spridning och marknadsföring:

– Det tycker vi också är bra. Papperstidningar erbjuder ofta provexemplar, vilket är krångligare i vårt fall. Vi har sedan tidigare låst upp en del av materialet men kompenserat regelverket genom att överproducera material, vilket varit något av en konkurrensnackdel för oss webbtidningar.

Ytterligare en möjlighet med den nya tillämpningen är att så många som fem utgåvor under året kan låsas upp i sin helhet för att på så sätt nå fler läsare.

– Vi har inte riktigt tänkt igenom vilka urvalskriterier som kommer att gälla för detta. Vid något tillfälle har vi haft tidningen upplåst omkring 8 mars, men nu finns plötsligt möjligheten att låsa upp särskilt angeläget material, kanske temanummer eller andra satsningar.

På två punkter har Feministiskt perspektiv inte fått gehör för sina önskemål. Det ena gäller huruvida rörlig bild och ljudupptagningar ska räknas som presstödsgrundande.

– Ja, det var något av ett bakslag. Vi hade hoppats att få klartecken och stod i princip i startgroparna för att producera mer pod-radio, men nu blir det något av ett frivilligarbete, tyvärr. Signalerna från presstödsutredningens ordförande Hans-Gunnar Axberger har kunnat tolkas som att vi rör oss mot ett teknikneutralt presstöd vilket vi också skulle föredra.

Otillräckligt stöd

Hittills har de elektroniska tidningarna kan erhålla 75 procent av ett ordinarie presstöd. I det protokoll som utkom under måndagen meddelas att nämnden ska ”följa upp beslut om jämkning av stöd för elektroniskt distribuerade tidningar”.

– Vi tolkar det som att nämnden kommer att titta närmare på de kostnader som medföljer elektronisk distribution. Vår uppfattning är att dessa kostnader är svåröverskådliga och överstiger vida nivån på det presstöd som vi hittills har fått. Vi är osäkra på om det bör synas i distributionsstödet eller ett särskilt teknikstöd, men pengarna har inte räckt. Vid distribution av en papperstidning kan du köpa ett enkelt prenumerationssystem med etiketter och pappersfakturor som fungerar för såväl stora som små aktörer. På nätet är det direkt access som gäller, med olika webbläsare på olika datorer kopplat till olika betalsystem och så vidare. De system som skulle passa oss är knappt utvecklade ännu och vi har svårt att hålla jämn takt med Spotify, säger Bratt.