Mozdeh Nasseh Loft Abadi, Social support, coping, and self-esteem in relation to psychosocial factors: a study of health issues and birth weight in young mothers in Tehran, 2012
Avhandlingen behandlar psykosociala faktorer såsom socialt nätverk, självförtroende, stress och psykisk hälsa som påverkar födelsevikten. Undersökningen fann en korrelation mellan födelsevikt och moderns utbildningsnivå men inte mellan psykisk hälsa generellt och födelsevikt. Våld och övergrepp hade en proportionerlig motsatt relation till barns födelsevikt.
Charlotte Agevall, Våldet och kärleken: våldutsatta kvinnors begripliggörande av sina erfarenheter, 2012.
Syftet med avhandlingen är att genom berättelser från kvinnor som varit föremål för våld studera hur mäns våld mot kvinnor förklaras och hur dessa förklaringar varierar beroende på vilka slags sociala relationer och kontexter de befinner sig i. Avhandlingen fokuserar rättsystemet som kontext. Materialet består av intervjuer med kvinnor. Resultaten visar att våld ofta blir ett slags familjehemlighet. I diskurser som stödjer familjeinstitutionen ges parighet ett positivt värde och det blir svårare för kvinnan att varsebli processen genom vilken mannens omsorg för kvinnan förvandlas till kontroll och våld. Skillnader i hur brott beskrivs och skillnader i vad som förväntas av polisen kan förstås som resultat av kvinnors olika erfarenheter och är delvis kopplade till kvinnans sociala position. En viktig faktor är huruvida kvinnan har lämnat relationen eller inte.
Eira Andersson, Malmens manliga mysterium: en interaktiv studie om kön och tradition i modernt gruvarbete, 2012
Avhandlingen studerar yrkeslivets betydelse för uppdelningen mellan män och kvinnor. Hur gestaltas maskulinitet i en mansdominerad industrikontext? Hur befästs och upprätthålls maskulinitet i gruvarbetarkollektiv? Undersökningen är knuten till ett projektarbete kallad ”Framtidens Gruvkultur” där avhandlingsförfattaren ledde aktiviteter och undersökningar gruvarbetarnas yrkesroll och manlighet i en tid av förändring. Resultaten visar att gruvarbetarna är upptagna av att praktisera en maskulinitet som knyter an till en industriarbetartradition som ställer den manliga kroppens tåliga fysik i centrum och att de använder manliga symboler i sin yrkesutövning. Denna maskulinitet knyts till föreställningen om det påfrestande och farliga underjordsarbetet. Gruvarbetarna är aktiva aktörer i förhållande till detta machoideal och problematiserar dess konsekvenser. De diskuterar bland annat grupptryck, onödigt risktagande, ensamhet och orättvis behandling av kvinnor.
Jenny Andersson, Genusgörande och läkarblivande: attityder, föreställningar och förväntningar bland läkarstudenter i Sverige, 2012
Inkluderingen av genusperspektiv i medicin har visat att kön är en viktig faktor för hälsa och sjukdom liksom för interaktion med läkare och i medicinutbildningen. Avhandlingen syftar till att undersöka attityder och förförståelsen av normer vad gäller medicinsk utbildning. Studien belägger att medicinstuderande tolkar kvinnliga och manliga patienter olika och att detta kan ha konsekvenser för deras framtida yrkesutövande. I en jämförelse mellan svenska och nederländska medicinstuderande visade svenska studenter mindre könsstereotypt tänkande. Manliga studenter visare mer stereotypa föreställningar än kvinnliga.
Maria Andersson Vogel, Särskilda ungdomshem och vårdkedjor: om ungdomar, kön, klass och etnicitet, 2012
Avhandlingen utvärderar ett projekt där ungdomar deltog i vårdkedjor som skulle underlätta övergången från vård till normalt liv. Problematiken skiljer sig mellan könen, de manliga ungdomarna omhändertogs i stor utsträckning på grund av kriminalitet medan de kvinnliga omhändertogs på grund av psykiska problem. Vad gäller varaktig förändring visades projektet vara ofruktbar över tid. De manliga deltagarna rapporterade förbättringar efter ett år men jämförelse med en kontrollgrupp efter två år visar att projektet inte hade någon effekt. De kvinnliga deltagarna fick inte någon hjälp med sina psykiska problem och dessa fanns kvar efter 1-års och 2-års uppföljning.
Terese Arving, Måltidens paradoxer: om klass och kön i vardagens familjepraktiker, 2012
Avhandlingen analyserar måltiders roll i hur familj görs samt hur dessa reproducerar hierarkier i vardagen. Utgångspunkten är måltiden som samlande och separerande praktik som struktureras av diskurser om vad barn bör äta och hur familjemåltiden bör se ut. Ojämlikheten har inte försvunnit utan tagit nya former genom att vissa slags arbete blir inte igenkända som arbete. En könad arbetsdelning förklaras med hänvisning till individuella skillnader vilket avhandlingsförfattaren tolkar som ett sätt att positionera sig själv som autonom och oberoende snarare än underordnad. Avhandlingens resultat visar också att klass är avgörande för vilken sorts mat och vilka slags ingredienser (såsom socker) som premieras eller exkluderas. Föreställningar om den goda måltiden genomkorsas också av nationella identiteter och den svenska karaktäriseras av interventioner för att förbättra människors diet. Föreställningar om vilken sorts mat föräldrar bör ge sina barn får i detta sammanhang en moralisk underton.
Johanna Bergman-Lodin, Engendered promises, gendered challenges : changing patterns of labor, control and benefits among smallholder households growing NERICA in Uganda, 2012
Avhandlingens bakgrund är att det visat sig att introduktionen av produktivitetshöjande teknologi inte alltid är till de afrikanska kvinnliga böndernas fördel. Avhandlingen studerar hur odlingen av den högresistenta rissorten NERICA, som utvecklats av Africa Rice Center, påverkar kvinnliga småodlare. Resultaten visar att för många av dessa kvinnor innebär NERICA en ojämförlig möjlighet att öka inkomsterna. Många kvinnor i hushåll som leds av män är mer framgångsrika i att få del av inkomsterna från NERICA än de har varit i att få del av inkomsterna från traditionella odlingar som till exempel tobak. Studien visar dock att kvinnoledda småbruk har sämre tillgång till jord och till marknader och att arbetsintensiteten som NERICA kräver fördjupar deras fattigdom och energianvändning.
Cecilia Bergstedt,The lie of the land: gender, farm work and land in a rural Vietnamese village, 2012
Avhandlingen undersöker hur genus påverkar jordbrukspraktiker i norra Vietnam. Studien kombinerar fenomenologiska med strukturalistiska perspektiv som möjliggör en förståelse av hur vissa genusrelationer naturaliseras samtidigt som det finns rum för att förstå agentskap och självskapande.
Zara Bersbo, "Rätt för kvinnan att blifva människa - fullt och helt". Svenska kvinnors ekonomiska medborgarskap 1921-1971, 2012
Avhandlingen undersöker den politiska processen som föregick 1970-talets jämställdhetspolitik. I synnerhet studeras lagstiftning och kvinnors möjligheter att vara ekonomiskt oberoende mellan 1921 och 1971. Avhandlingen kommer fram till att trots att kvinnorörelsen var aktiv i formandet av politiken mellan 1921 och 1971 orsakades inte de förändringar som introducerades i lagstiftningen av deras arbete eller av en vilja att introducera kvinnovänlig politik utan av ”governmentality”. Kvinnors statistiskt relevanta beteenden såsom äktenskapsfrekvens och sjunkande nativitet, sågs som hindrande av den nationella ekonomin och tvingade fram reformer i fråga om rättigheter och sociala förmåner.
Siv-Britt Björktomta, Om patriarkat, motstånd och uppbrott: tjejers rörelser i sociala rum, 2012
Avhandlingen studerar unga flickor och deras familjerelationer. Syftet är att undersöka hur några av de flickorna som i media, myndighetsdokument och projektbeskrivningar omtalas som "sårbara flickor i patriarkala familjer" beskriver sig själva. Studien omfattar elva flickor mellan 16 och 20 år som uttryckt att de lever under begränsningar och kontroll av sitt sociala liv och sin sexualitet. Studien rör sig mellan två spänningsfält, den mellan generationer och den mellan kön. Feministisk teori kombineras med Pierre Bordieus begrepp habitus. Familjemiljön flickorna beskriver kännetecknas av stark sexualmoral och kontroll av kvinnors sexualitet och hedersnormer kopplade till flickornas oskuld. Flickornas kroppar utgör en markör av gränsen mellan det ”svenska” och det ”icke-svenska” som uttrycs i ett förbud mot pojkvänner och krav på oskuld. Samtliga intervjuade uttryckte motstånd mot dessa krav. Många levde dubbelt liv under en period och när detta manifesterades gav det upphov till olika former av maktutövande hos familjen. Våld eller hot om våld förekom i hälften av fallen. Fadersauktoriteten togs för given i samtliga fall samtidigt som moderns position var tvetydig och familjerelationerna befann sig i ständig rörelse med många värderingar och normer under förändring.
Anna Borgström, Dressing up and the art of Jamaica Kincaid, 2012
Avhandlingen undersöker Jamaica Kincaids självbiografiska skrivande som en form av motstånd mot kategorisering baserad på ras, kön eller nationalitet.
Carolina Brown, Liksom en herdinna: litterära teman i svenska kvinnoporträtt under 1700-talet, 2012
Avhandlingen undersöker klass- och genusrelaterad kulturkonsumtion reflekterad i svenska kvinnoporträtt under perioden 1730-1800. Kvinnor poserade med romaner i händerna eller föreställandes romanfigurer analogt med tidigare epokers allegorier och referenser till myterna. Porträtt där kvinnor intog rollen som herdinnor eller sultanor refererade till litterär fiktion och de ideal som den förknippades med.
Jelmer Brüggemann, Toward an Understanding of Abuse in Health Care: A Female Patient Perspective, 2012
Avhandlingen studerar “abuse in health care” (AHC) från kvinnliga patienters perspektiv. En hypotes har varit att kvinnliga patienter i stor utsträckning förblir tysta om sådana erfarenheter och bristen på anmälan kan hindra strukturell förändring. Denna hypotes bekräftades av enkätresultat enligt vilken 70.3% av de kvinnliga patienter som upplevde AHC valde att tiga om dessa erfarenheter.
Sara Carlbaum, Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971-2011, 2012
Avhandlingen analyserar hur utbildningspolitik utformas i relation till olika ”problem” och genus-, klass- och rasmärkta konstruktioner av medborgarskap i historiskt perspektiv. Hur har de uttryckliga målen för gymnasieskolan förändrats från 1971 till 2011? Resultaten visar både skillnader och kontinuiteter i den dominerande diskursen om "en skola för alla" (1971-1989); "en skola för livslångt lärande" (1990-2005) och "en skola för arbetsmarknaden" (2006-2011). En förändring är att vissa begrepp som demokrati, jämlikhet och multikulturalism försvunnit från talet. Forna krav på möjligheter till omskolning och flexibilitet har ersatts av krav på anställbarhet och uppmuntrande till entreprenörskap. Talet om framtida goda medborgare och konsumenter har övergått till ett tal om medborgare som produkter för tillväxt. Den produktiva arbetaren och enteprenören är manligt- och vitkodade.
Kristina Espmark, Utanför gränserna: en vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler, 2012
Avhandlingen undersöker Astrid Cleve von Eulers vetenskapliga biografi. Hon var en av Sveriges första doktorer i naturvetenskap men lyckades inte skaffa sig en position som professionell forskare. Trots detta ägnade hon sig åt forskning och publicerade artiklar livet igenom.Avhandlingen undersöker hennes utbyten med forskare som verkade inom kunskapsinsitutionerna, receptionen av hennes arbete och hennes anseende.
Linda Ekström, Jämställdhet – för männens, arbetarklassens och effektivitetens skull? En diskursiv policystudie av jämställdhetsarbete i maskulina miljöer, 2012
Svensk jämställdhetsarbete utförs även i traditionellt manligt dominerade sektorer där manliga aktörer tvingas inkorporera ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med avhandlingen är att undersöka jämställdhetsdiskursen i tre manligt dominerade miljöer Män för jämställdhet, IF Metall och Rikpolisstyrelsen. Hur tolkar dessa aktörer jämställdhet? Det analyserade materialet sträcker sig från 2000 till 2008 och innehåller både formella och informella dokument. Analysen visar att jämställdhet ”problematiseras” och neutraliseras i dessa miljöer utan att någon öppet utmanar vikten av jämställdhetreformer.
Josefin Eman, Growing old and still practising competitive sports: an exploration of acting-space and sense-making processes among old women and men, 2012
Avhandlingen undersöker hur sportutövande äldre män och kvinnor påverkas av normer för ålder och kön i utövandet av tävlingssporter och hur praktiserandet av sporter möjliggör att de överskrider dominerande konstruktioner av ålder och kön.
Avhandlingen undersöker hur institutionella faktorer, arbetsvillkor och individuella resurser påverkar kapaciteten att ha en familj och familjeliv. Studiens resultat pekar på vikten av familjestödjande åtgärder för individers möjligheter att balansera mellan arbete och familjeliv.
Klara Folkesson, Inkludering, marginalisering, integration? Enskilda medborgares identifikationer och kommunalpolitisk utveckling, 2012
Avhandlingen analyserar den lokala invandrar- och integrationspolitiska utvecklingen i Botkyrka kommun i förhållande till enskilda migranter i lokalsamhället under perioden 1972 -2002. I synnerhet studeras invandrade kvinnors identifikationer och handlingsstrategier i förhållande till en politiskt definierad integrationsprocess. Den finner ett icke-möte mellan struktur och individ beroende på korsande makthierarkier och stereotypiserande etnisk kategorisering inom politiken som sällan motsvarar medborgarnas självuppfattningar.
Lena Forsberg, Manegen är krattad: om flickors och kvinnors företagsamhet i hästrelaterade verksamheter, 2012
Avhandlingen undersöker företagsamhet och ledarskap i stallmiljö. Studien resulterar i att stallet är en kulturell praktik som domineras av kvinnor och där dessa intar ett subjektposition som ter sig utmanande av traditionell femininitet.
Anja Franck, From formal employment to street vending: women’s room to maneuver and labor market decisions under conditions of export-orientation : the case of Penang Malaysia, 2012
Avhandlingen studerar kvinnors arbete i Penang, Malaysia. Den exportorienterade utvecklingen i Malaysia stimulerade kvinnors inträde i arbetskraften men har inte lyckats upprätthålla den. Trots expansiv ekonomi, ökad utbildningsnivå hos kvinnor och minskad fertilitetskurva förblir hälften av kvinnorna i produktiv ålder utanför arbetsmarknaden. Materialet inhämtades under fältarbete mellan 2008-2011 och innefattar intervjuer med 80 kvinnor som arbetar inom den informella sektorn, främst gatuförsäljare. Majoriteten av dessa brukade arbeta inom industrin eller inom turismnäringen. Trots att många kvinnor försvinner från arbetsmarknadsstatistiken fortsätter de att arbeta inom den informella ekonomin. Resultatet från undersökningen är att kvinnornas beslut att lämna den formella arbetsmarknaden är kopplad till äktenskap, barnafödande och ohållbar arbetssituation. Deras beslut att arbeta inom den informella sektorn påverkas av brist på institutionellt stöd för arbetande mödrar, genusnormer och ovilja att exploateras i den formella ekonomin. Likaså har frågor om avstånd och närhet till arbetstillfället stor betydelse för kvinnornas val.
Sara Frödén, I föränderliga och slutna rosa rum: en etnografisk studie av kön, ålder, och andlighet i en svensk waldorfskola, 2012
Avhandlingen undersöker förskoleutbildning och hur den kan bidra att förstå genusgörande. Studien baseras på fältarbete på en Waldorfskola. Begreppet avkodande används för att beskriva en naturaliseringsprocess där kön görs irrelevant genom förskolans repetitiva rytm, dess utformning som en skyddad plats och lärarnas medvetna handlande.
Eli Göndör, Muslimska kvinnor i Israel: religionens roll i vardagslivets förflyttningar, 2012
Avhandlingen söker förklara förbättrade socio-ekonomiska villkors relation till fördjupad religiös identifikation hos muslimska kvinnor i Israel. En hypotes är att det beror på ett samband mellan religiös identifikation och förflyttningar i vardagslivet. Muslimska kvinnor i Israel är en underprivilegierad grupp som dock har förbättrat sin socioekonomiska position markant under de senaste decennierna. De har allt högre utbildningsgrad, låg nativitet och gifter sig allt senare. Samtidigt har den religiösa identifikationen ökat. Undersökningen resulterar i tesen att den religiösa identifikationen hjälper kvinnorna att röra sig mellan olika sociotoper eller sociala miljöer och förhandla mellan deras motstridiga krav. Den religiösa identifikationen kan byta ut en känsla av att tillhöra en marginaliserad minoritet till en känsla av att tillhöra en större och central grupp.
Michelle Göransson, Materialiserade sexualiteter: om hur normer framtröder, förhandlas och ges hållbarhet, 2012
Avhandlingen syftar till att studera hur föreställningar om sexualitet är kopplade till olika slags materia och vilken betydelse kroppar, rum och ting har i formandet av normer. Studien har gjorts genom intervjuer med människor som avviker från manlighetsnormen samt arkitektur, skyltar, lagliga dokument, och internetmaterial. Undersökningen analyserar hur heteronormer inpräntas i materien, till exempel i byggnader som materialiserar gränser samt hur LGBTQ-utrymmen formas. Medan heterosexuella rum ges soliditet, tilldelas de som uppfattas som säeskilda eller avvikande temporära och klart avgränsade eventer.
Kirsten Husun, L’écriture comme seul pays: construction et subversion des discours identitaires : hibridité et genre chex Assia Djebar et Nina Bouraoui, 2012
Avhandlingen studerar hybriditet i Assia Djebars och Nina Bouraouis romaner som narrativa strategier som omkodar identitära diskurser och förmedlar föreställningar om kulturell, etnisk och genustillhörighet. Skrivandet blir en plats där en hybrid subjektivitet kan uttryckas.
Elsa Högberg, Intimacies: ethics and aesthetics in Virginia Wolf’s writings, 2012
Avhandlingen studerar Virginia Wolfs beskrivningar av intimitet i sina mellankrigsromaner. Ögonblick där distinktionen mellan själv och den andre upphävs beskrivs som en intimitet som möjliggör erkännandet av en annans individuella perspektiv. Wolfs beskrivning av det intima står i opposition till föreställningen om den absoluta subjektiva autonomin som enligt henne understödjer patriotism, militarism och fascism. Enligt Wolf är betoningen av första personens perspektiv ett slags etiskt våld. Intimitet och våld blir hos henne estetiska frågor och uttrycker hennes motstånd mot våld under mellankrigstiden. Avhandlingen kopplar denna position med Judith Butlers, Luce Irigarays och Julia Kristevas etiska tänkande.
Jörgen Larsson, Studier i tidsmässig välfärd: med fokus på tidsstrategier och tidspolitik för småbarnsfamiljer, 2012
Avhandlingen syftar till att undersöka möjligheterna att öka småbarnfamiljers tillgång till tid. Kvantitativ analys visar att 28% av kvinnorna och 2% av männen valt att minska sin arbetstid till 30-36 timmar per vecka på grund av att de har barn. Detta innebär att deltidsarbete är ännu mer ojämnt fördelat mellan könen än barnledighet. Studien resulterar i att manligt deltidsarbete skulle vara ett effektivt sätt att öka tidsvälfärden hos småbarnfamiljer och att den skulle vara en könspolitiskt progressiv åtgärd.
Susanna Larsson, We bang our heads, therefore I am: subculture as laboratory of identity – the case of heavy metal, 2012
Avhandlingen undersöker subkulturella identitetsformationer i synnerhet kring heavy metal subkulturen. Förfrämligande kan speciellt erfaras av kvinnliga medlemmar i subkulturen både inom och utanför gruppen men kunskap och ihärdighet kan resultera i en "self-made" identitet som kan vinna andras respekt inom subkulturen.
Anna-Lill Ledman, Att representera och representeras: samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966-2006, 2012
Doktorsavhandlingen undersöker hur samiska kvinnor representerades i svensk och samisk press 1966, 1986 och 2006. Konstruktionen av den samiska kvinnan problematiseras.
Anna-Klara Lindeborg, Where gendered spaces bend: the rubber phenomenon in northern Laos, 2012
Avhandlingen studerar hur gummiexploateringen i HarNyao i Laos håller på att omforma könsrelationerna i vardagen. Den tidigare könsordningen håller på att erodera och ytterligare förändringar är att vänta på grund av bristen på arbetskraft.
Agneta Lundgren, Värdet av kvinnlighet: om validering som ovandlande praktik i arbete, 2012
Avhandlingen handlar om validering, dvs. processer för erkännande av kunskap och kompetens inom officiella ramverk. Empiri från vårdföretag, industriföretag och äldreomsorg undersöks. Syftet är att analysera hur konstruktionen av genus relaterar till föreställningar om kompetens och valideringspraktiker. I synnerhet undersöks hur kvinnlighet konstrueras som kompetens i valideringspraktikerna. Studien uppmärksammar manliga strukturer i utformningen av valideringspraktikerna. Samtidigt som det är möjligt att synliggöra kvinnors kunskap genom valideringsprocessen genomsyras arbetet av traditionella genushierarkier och införandet av manligt kodade tekniker för att omvandla kunskap till kompetens i utövandet av ”rationell arbetsdelning”. Valideringen i mansjobben inriktas mot att de anställda lär sig ny kunskap medan valideringen i kvinnojobben inriktas mot att tidigare kunskap synliggörs. ”Det kvinnliga” kan inte omvandlas till kompetens i valideringspraktikerna.
Immi Lundin, Att föra det egna till torgs : berättande, stoff och samtid i Kerstin Strandbergs, Enel Melbergs och Eva Adolfssons debutromaner, 2012
Avhandlingen undersöker tre debutromaner från 1960, 1970 respektive 1980 och deras samspel med tillkomstiden. Undersökningen visar att relationen mellan kvinnogenerationerna är ett viktigt motiv i alla tre romanerna, både i form av beskrivningar av konkreta mor-dotter-relationer men också som en bild för historisk kontinuitet och traditionsöverförande. I den bemärkelsen är de kvinnoromaner. Sättet mor-dotter-relationerna gestaltas i de tre romanerna skiljer sig åt. Olikheterna i berättarsätt hänger samman med olika synsätt och gör att de tre romanerna framstår som barn av sin tid.
Anne-Sofie Nyström, Att synas och lära utan att synas lära: en studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan, 2012
Avhandlingen undersöker maskulinitet och unga mäns underprestation i skolan. Undersökningen kommer bland annat fram till att maskulinitet ställer krav på ansträngningsfri prestation.
Monica Obreja, Technology and sexual difference, 2012
Avhandlingen undersöker föreställningar om genus och teknik och deras relation utifrån könsskillnadsteori.
Petra Pauli, Rörelsens ledare: karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen under 1900-talet, 2012
Avhandlingen analyserar ledarideal och karriärvägar inom svensk arbetarrörelse och strategier mot förborgerligande. Denna upplevda risk ledde enligt avhandlingen till att ledare och medlemmar i arbetarrörelsen nästan uteslutande rekryterades från arbetarrörelsens underorganisationer och från individer av arbetarklassbakgrund. En normstruktur utvecklades som försvårade för människor som avvek från den att göra karriär inom arbetarrörelsen. Denna normstruktur var klasscentrerad men även genus- och etnicitetskodad.
Christopher Pihl, Arbete: skillnadsskapande och försörjning i 1500-talets Sverige, 2012
Avhandlingen undersöker konsekvenserna av tidigmoderna Sveriges könsarbetsdelning. Kön var en viktig faktor i arbetsorganiseringen och kvinnorna förlorade arbetstillfällen genom den statliga byråkratins uppkomst där de flesta ämbeten förbehölls män. Genom professionaliseringen av hantverk och skapandet av administrativa tjänster tog män över områden som i hushållsekonomin varit kvinnliga.
Johanna Rivano Eckerdal, Information, identitet, medborgarskap: unga kvinnor berättar om val av preventivmedel, 2012
Avhandlingen undersöker hur unga kvinnor skaffar sig tillgång till information om och väljer preventivmedel. Resultaten visar att nära relationer och barnmorskor vid ungdomsmottagningar var de viktigaste informationskällorna. Studien kritiserar den textbaserade förförståelsen av informationsförmedling.
Per-Åke Rosvall, ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”: en etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan, 2012
Avhandlingen undersöker skolpraktik och unga människors möjlighet att påverka innehåll och undervisningsform. Resultaten visar att skolprakticen är könad och reproducerar klasskillnad. Medan samhällsvetenskapliga programmet attraherar medelklassselever attraherar bilprogrammet arbetarklasselever.
Ingrid Rydberg, Imagining safe space: the politics of queer, feminist and lesbian pornography, 2012
Det finns en våg av intresse för pornografi som verktyg för queer, feministisk och lesbisk aktivism. Avhandlingens syfte är att historisera och förstå denna utveckling. En central tema är föreställningen om ”safe place”. Undersökningens resultat pekar på att queer, feministisk och lesbisk pornografi potentiellt bidrar till processer av sexuellt bemäktigande.
Glena Sandström, Ready, willing and able: the divorce transition in Sweden 1915-1974, 2012
Avhandlingen analyserar hur variationer av skilsmässofrekvensen över tid och genom geografiska områden är kopplade till ekonomiska, normativa och institutionella omstruktureringar av det svenska samhället under perioder 1915 och 1974. Den driver tesen att ekonomisk omstrukturering till marknadsekonomi är orsaken till den minskade familjestabiliteten under 1900-talet. Skiftningen från hushåll med manlig försörjare till hushåll med två försörjare har minskat det ekonomiska beroendet mellan makar och de ekonomiska hindren för skilsmässa.
Sigrid Schottenius, Proba the prophet: studies in the Christian Virgilian Cento of Faltonia Betitia Proba, 2012
Avhandlingen undersöker 400-tals poeten Faltonia Betita Probas Cento och den historiskt föränderliga värderingen av den som gått från att uppfatta den som gudomligt inspirerad (800 till 1600-talet) till att anse den som opassande eller misslyckad (1800- till 1900-talet).
Gunilla Stenberg, Genusperspektiv på rehabilitering för patienter med rygg- och nackbesvär i primärvård, 2012
Avhandlingen undersöker kön i förhållande till rehabiliteringsprocesser av patienter som lider nack- och ryggont. Resultaten visar att det finns olika förväntningar på kvinnliga respektive manliga patienter hos terapeuterna och att detta har viss betydelse för vilka åtgärder som vidtas och vilka behandlingar som ges. Om kvinnor ses som svaga och i behov av skydd mellan män ses som starka och inte i behov av muskelträning kan könsstereotyperna hindra rehabiliteringen.
Ylva Sommerland, Tecknad tomboy: kalejdoskopiskt kön i manga för tonåringar, 2012
Avhandlingen analyserar hur genus manifesteras i manga för tonåringar. I synnerhet studeras tomboyfigurer. Manga för tonåringar uppvisar en multiplikation av genusidentiteter. Manlighet och kvinnlighet finns som synliga identiteter men den binära strukturen bryts av kaleidoskopiska möjligheter där element från båda könen kan kombineras och byggas om till krigarprinsessor, feminina superhjältar och tomboymotiv.
Jeanette Sudhall, Kan barn tala? En genusvetenskaplig undersökning av ålder i familjerättsliga utredningstexter, 2012
Avhandlingen studerar barns röster i familjerättsliga texter. Resultaten visar att barns berättelser om våld ofta avfärdas och att vuxnas perspektiv konsekvent prioriteras. Denna situation beror på idéer om vad barn är och vad de behöver. Föräldrarnas kapacitet att vårda sina barn förutsätts i de flesta utredningstexterna och barns berättelser om våld presenteras sällan som anledning att ifrågasätta den.
Johanna Thomtén, Pain among women: prospective population studies from a biopsychological perspective on pain, 2012
Avhandlingen undersöker psykosociala faktorers roll i kronisk smärta hos kvinnor i Sverige. Syftet är att identifiera och kvantifiera sådana faktorer som kan vara indikatorer av smärtrelaterad funktionsnedsättning. Resultaten pekar på att utbildningsgrad, ekonomisk påfrestning och sysselsättningsgrad är sammankopplade till kronisk smärta, liksom depression.
Psykosociala faktorer spelar en central roll i upplevelsen av smärta och dess konsekvenser för kvinnors liv. Identifieringen av riskfaktorer kan hjälpa att identifiera patienter som befinner sig i riskzonen att utveckla kronisk smärta och underlätta preventivt arbete.
Mats Tormod, Till en berättelse om tröst : Eyvind Johnson omläst, 2012
Avhandlingen studerar Eyvind Johnsons verk. Analys av refuserade och mindre kända verk innehåller teman som är mindre framträdande i hans övriga författarskap men som belyses genom de mindre kända texterna. Exempel på sådana teman är övergivandet av homosocialiteten och misogyni. Begrepp som manlig tragedi, melankoli och manlig pessimism används för att beskriva Johnsons förhållande till det manliga i sina texter.
Anna Thurag, Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende : en studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva och vårdas för alkoholberoende, 2012
Avhandlingen undersöker kvinnors om mäns erfarenheter av alkoholberoende och att få professionell hjälp. Materialet består av djupintervjuer med femton män och fjorton kvinnor och analyseras fenomenologiskt-hermeneutiskt. Resultaten visar att alkoholberoende leder till olika ansträngningar att finna socialt acceptans. Kvinnor visade sig leva mer introverta liv än män och presentera falska fasader för omvärlden. Professionell hjälp innebar för män ledning i deras aktiva kamp att lämna alkoholberoendet. För kvinnor innebar det att få aktiv omsorg och möjlighet att vila. För både kvinnor och män innebar professionell hjälp minskad skam.
Anna Watz, “A feminist libertarian aesthetic”: Angela Carter and surrealism, 2012
Avhandlingen studerar intersektionen mellan surrealism och feminism i Angela Carters texter. Carters missnöje med surrealismrörelsens genuspolitik gav hennes feministiska litterära produktion kritisk udd. Carter använde surrealistisk ikonografi (som numera uppfattas som misogyn idealisering av manligt våld mot kvinnor) som ett sätt att ifrågasätta könsmönster. Carters kritik av surrealistiska representationer av kvinnan innebär en förnyelse av surrealismen.
Therése Wissö, Småbarnsföräldrars vardagsliv: omsorg, moral och social kapital, 2012
Avhandlingen studerar svenska föräldrars vardagsliv. Dess material består av intervjuer med 30 föräldrar och 22 barnsjukskötterskor och fokus ligger på deras uppfattning om föräldrars vardagsliv och behov av hjälp. Ett syfte är att undersöka hur begreppet socialt kapital kan användas för att analysera institutionella, informella och marknadsorienterade resurser som föräldrar har tillgång till i sitt vardagsliv och de värden som dessa tillskrivs. Begreppen familjepraktik, välfärdsregim och genusideologier används i analysen. Resultaten visar att arbetsplatser och kolleger bidrar till familjernas sociala kapital. Föräldrar som befinner sig utanför arbetsmarknaden har mindre tillgång till socialt kapital vilket innebär mindre tillgång till praktisk hjälp men även affektivt stöd. Solidaritetsnormer som villkorar familjepraktikerna knyter benägenhet till hjälp till en heterosexuell ordning vilket försvårar tillgången till socialt kapital utanför den heterosexuella kärnfamiljen.
Monica Ålgars, Shapes and sizes: body image, body dissatisfaction and disordered eating in relation to gender and gender identity, 2012
Avhandlingen undersöker kroppsbild, missnöje och ätstörningar i relation till könsidentitet. Kvinnor rapporterade mer kroppsmissnöje och ätstörningar än män. Mer än hälften av kvinnorna uppgav sig banta och självframkallade kräkningar rapporterades av var tionde kvinna. Motsvarande siffror för män var en tredjedel respektive en av hundra.
Maria Margareta Österholm, Ett flicklaboratorium i valda bitar: skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005, 2012
Avhandlingen undersöker representationen av flickor i svensk sköntlitteratur. Den utgår från att litteratur kan läsas som teori och utgöra ett sätt att skapa kunskap. Ett centralt begrepp i avhandlingen är ”skev” som används som en översättning av queer som återknyter till begreppets ursprungliga betydelse av konstigt eller vridet och syftar på former av normativitet som inte nödvändigtvis är kopplade till sexuellt begär. Skeva och ”gurleska” representationer av flickor öppnar utrymme för kvinnligheter bortom den heteronormativa ordningen.
Ida Öun, Conflict and concord in work and family: family policies and individuals' subjective experiences, 2012
Avhandlingen undersöker relationen mellan individuella erfarenheter av dubbla roller och fördelning av hushållsarbete med olika typer av välfärdssystem. Politiseringen av könsarbetsdelningen tycks spela roll för den subjektiva upplevelsen av rättvis fördelning av arbetsuppgifterna i hemmet. Politiseringens effekter tycks vara starkare hos männen än hos kvinnorna.
