31 procent av alla sysselsatta kvinnor i Sverige mellan 25 och 64 år jobbar deltid, många av dem ofrivilligt. Bland de nordiska länderna är andelen bara större i Norge, 36 procent. Lägst är siffran i Finland, 15 procent. Det visar rapporten Part-Time Work, Gender and Economic Distribution in the Nordic Countries som är genomförd av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön. På uppdrag av Nordiska ministerrådet kartlägger de deltidsarbetet i Norden och i veckan presenterades den första delstudien på konferensen Deltid i Norden.

Undersökning långt från verkligheten

Förutom att det är stora skillnader i andel deltidsarbetande kvinnor, visar rapporten också att deltidsarbetets inverkan på pensionen också skiljer sig åt mellan de nordiska länderna. I Norge och Danmark är skillnaden i pension mellan den som heltidsarbetar och den som deltidsarbetar i tio år inte särskilt stor, bland annat på grund av olika typer av kompensationer i pensionssystemen. I Sverige, Finland och Island visar undersökningen att pensionen blir 4-6 procent lägre för de deltidsarbetande kvinnor.

Undersökningen är baserad på typfall, det vill säga påhittade personer med olika arbetssituationer. En nödvändighet för att få fram jämförbara och mätbara data, men ett problem eftersom typfallen och därmed resultaten, långt ifrån speglar verkligheten. Det menade Maria Hemström Hemmingsson, huvudsekreterare för Delegationen för jämställdhet i arbetslivet som var en av konferensens talare.

I sin femton minuter långa presentation gav hon i stället en bild av hur det kan se ut för en deltidsarbetande kvinna i verkligheten, där vård av sjukt barn, senare inträde på arbetsmarknaden, fler sjukskrivningar och lägre lön alla är faktorer som påverkar pensionen. Slutsatsen blir att kvinnor i genomsnitt har 65 procent av mäns pension. I disponibel inkomst en skillnad på omkring 7 000 kronor i månaden.

Samhällsekonomisk förlust

Att kvinnors deltidsarbete inte bara är en privatekonomisk utan även en samhällsekonomisk förlust är något vi pratar alldeles för lite om tycker Maria Hemström Hemmingsson. Enligt beräkningar som Riksdagens utredningstjänst har gjort skulle Sveriges BNP öka med svindlande 353 miljarder om kvinnor var sysselsatta i samma grad som män (83 procent) och deltidsarbetade i samma grad som män (10 procent).

Varför pratar vi inte om de samhällsekonomiska konsekvenserna?

– Jag tror att det är en kombination av att man inte är medveten om hur mycket pengar det handlar om och att det krävs genomgripande förändringar av det här samhället om kvinnor och män ska kunna delta i arbetslivet på samma villkor – och det kan upplevas som väldigt hotande, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Föräldraledigheten en nyckelfråga

Bland konferensens talare fanns också Sveriges jämställdhetsminister Maria Arnholm som menade att det är viktigt att fler förstår vilken inverkan deras arbetstid och deras livsval har för deras pensioner. Ett sådant livsval är till exempel hur föräldrar väljer att dela på föräldraledigheten. Trots kampanjer, pappamånader och jämställshetsbonus tar kvinnor fortfarande ut omkring 80 procent av föräldraledigheten. Att kvinnor generellt tar ett större ansvar för hem, familj och närstående är också en av de vanligaste anledningarna till deltidsarbete. Maria Arnholm tror att en lösning är fler reserverade månader.

– Det politiska verktyg vi hittat än så länge som fungerar är att man delar på föräldraförsäkringen, att man reserverar månader, och det är en väg jag vill fortsätta gå, säger Maria Arnholm till Feministiskt Perspektiv.

Att jämställdhetsbonuen knappt haft någon effekt på fördelningen av föräldraledigheten menade Maria Arnholm kan bero på att den bara har fungerat som det var tänkt i ungefär ett år. Men hon utesluter inte att den kan komma att höjas, för att ännu mer fungera som en morot.