”Hur man ser på sitt behov av hushållsnära tjänster är en vanesak och en prioriteringsfråga. Man lär sig att ’behöva’ och efterfråga en viss tjänst och samtidigt att man själv inte kan/vill/har tid att utföra den själv.”

Citatet är hämtat ur antologin Rena hem på smutsiga villkor? Hushållstjänster, migration och globalisering. Boken belyser olika aspekter av rut-avdraget, skattereduktionen för hushållstjänster som infördes år 2007. När jag läser citatet funderar jag direkt på min egen vardag med brödsmulor som knappt hinner torkas upp innan det kommer nya, och damm i hörnen. Hur lätt det skulle vara att vänja sig vid att komma hem till en nystädad lägenhet. Det går att förstå attraktionskraften i rut, men det finns också ett antal problem med systemet.

Införandet av rut föregicks av en flera år lång debatt i media. Där svallade känslorna och de ideologiska ställningstagandena. Skulle rut gynna jämställdheten eller återinföra pigan i det moderna samhället? De som nu och genom historien arbetat i privata hushåll är nämligen inte vem som helst utom tvärtom en ganska specifik grupp. Det framgår i antologin Rena hem:

”De som utfört betalt arbete i privata hem har nästan alltid varit kvinnor, för det mesta unga kvinnor och ofta kvinnor från landsbygden. I tider av stor brist på arbetskraft och löneskillnader mellan Sverige och utlandet har hushållstjänster mest utförts av utländska kvinnor.”

Som redaktörerna, Anna Gavanas och Catharina Calleman, påpekar har det så kallade rot-avdraget inte gett upphov till samma typ av diskussion, antagligen för att rut aktualiserar frågor om jämställdhet och jämlikhet mellan olika samhällsgrupper.

I Rena hem är syftet dock inte att debattera frågan om rut, utan att belysa den ur ett mindre polariserat och mer sakligt perspektiv. Vilka är det som arbetar inom branschen och varför har de sökt sig dit? Hur ser deras villkor ut? Hur är relationen mellan kunder, chefer och anställda sinsemellan? Här samlas bidrag från sociologer, statsvetare, historiker, genusvetare, arbetsrättsjurister och antropologer. Det är lika delar uppfriskande som ovant och en aning irriterande att läsa om denna laddade fråga utan att stöta på några uttalade åsikter eller argument.

Som titeln antyder är migration och globalisering bokens röda tråd. I forskningsrapporterna presenteras olika aspekter av svart och vitt hushållsarbete som global och historisk företeelse. Forskarna frågar sig om de viktigaste syftena med skatteavdraget för hushållstjänster har uppnåtts som det var tänkt: nämligen att skapa sysselsättning och främja jämställdhet samt att motverka svart arbete. Skatteverkets beräkningar har visat att den vita marknaden visserligen har ökat, men att den svarta marknaden finns kvar parallellt. Ibland beställer samma kund både vita och svarta tjänster av samma person, som utför de svarta tjänsterna vid sidan av sin anställning. Det finns numera en, som det verkar, svåröverblickbar marknad för hushållstjänster, inte minst inom äldreomsorgen. Anna Gavanas kallar det omsorgspussel. Där ingår biståndsbedömd hemtjänst, vita och svarta tjänster på den privata marknaden, samt det som går under benämningen oavlönad omsorg utförd av anhöriga.

I boken undersöks också arbetsvillkoren för de som arbetar inom branschen.
Det är vanligast med deltidstjänster vilket delvis beror på att kundens önskemål i hög grad styr hur och när arbetet utförs. Det gör också att den sociala aspekten, det vill säga personkemin mellan kunden och den anställde, är en viktig del i arbetet. En arbetsgivare berättar om kunder som har specifika önskemål när det gäller städpersonalens nationalitet. Vissa hemtjänstföretag har nischat sig och erbjuder sina kunder ”skandinaviska”, ”multikulturella” eller andra etniska identiteter. Andra företag tar inte hänsyn till den sortens önskemål.

Även om de anställdas villkor kartläggs kommer statistiken och den samhällsvetenskapliga analysen i Rena hem aldrig till den fysiska, praktiska och kroppsliga sidan av saken. För att få den aspekten beskriven får jag vända mig till skönlitteraturen.