Ikväll tar Uppdrag granskning upp sexualiserat hat och hot på sociala medier och i kommentarsfält. I centrum står Julia, som ifrågasatte en bild som tryckts på Hennes & Mauritz-tröjor, hotades med våldtäkt och uppmanades ta livet av sig i kommentarerna på företagets Facebookgrupp.
Uppdrag granskning ställer frågan om det går att göra något åt hatet och hoten. Om den enskilda människa som kränks kan få upprättelse. I programmet tydliggörs hur det hat och de hot som riktas mot kvinnor, både privatpersoner som ger uttryck för en enstaka åsikt, och offentliga verksamma journalister, skådespelare, debattörer och bloggare har en särskild karaktär. Hatet handlar om kvinnornas kön, utseende och sexualitet och hoten gäller ofta grovt sexualiserat våld.
Flera grova hotmejl som har skickats till kvinnor i offentligheten läses upp av mottagarna. Ett sammandrag av uppläsningarna har redan spridits via sociala medier och närmare 200 000 personer har sett klippet på You Tube.
Många har reagerat starkt på innehållet i breven. Uppdrag Granskning har också fått frågor om hur det kommer sig att inga kvinnor med utländsk bakgrund finns med. En av reportrarna bakom programmet Nicke Nordmark, hälsar via det sociala nätverket Twitter att flera tillfrågades men sade nej till att medverka och att han gärna vill ha kontakt med fler:
– Som sagt, vi är inte nöjda med att vi inte lyckades hitta någon med utländsk bakgrund. Jag vet att hatet ofta blir dubbelt, både mot kön och etnicitet, skriver han.
En av de kvinnor som medverkar är Feministiskt Perspektivs chefredaktör, Anna-Klara Bratt. Hon har länge varit kritisk till mediernas bristande hantering av kommentarsfält och drivit ståndpunkten att redaktionerna ska moderera dem själva – på samma sätt som de hanterar insändarsidor i papperstidningen – eller stänga möjligheten att kommentera.
– Kommentarerna ska givetvis lyftas in inom ramen för det ansvariga utgivarskapet. De flesta medier har haft något av en publicistisk blackout i den här frågan. Lägg därtill att alla svenska medier har modererats av samma företag, Interaktiv säkerhet, som inte behärskat området vare sig juridiskt eller socialt, säger Anna-Klara Bratt.
Var det självklart att medverka i det här sammanhanget? Finns det inte en risk att det förvärrar eller ökar hoten?
– Det är en avvägning att välja att offentliggöra den här typen av brev, men det är en stor poäng att vi är så många som tolv stycken som gör det samtidigt. Problemet har bara blivit värre trots att flera av oss har larmat i allsköns kanaler och det är viktigt att frågan kommer upp på agendan. En del av breven och kommentarerna kan också klinga av i och med att de offentliggörs. Däremot kan det reella säkerhetsläget förvärras för några. Det är det som är så svårt att avgöra.
Hur kändes det att läsa upp breven och höra de andras?
– Jag tror vi alla påverkades av att höra varandras brev. Några avsändare lyckades vi också identifiera som gemensamma.
Vad finns det att göra?
– Ja, det är olika saker beroende på var hoten och haten dyker upp. Reportaget i kväll handlar om en aggressiv mobb på Hennes och Mauritz, HM, gruppsida på Facebook. I det fallet ligger ansvaret i första hand hos HM. Bevisligen hade de inte avsatt nog resurser för att trycka upp och sälja en t-shirt med våldtäktsdömde Tupac Shakur. Men rent juridiskt är det naturligtvis intressant vad Facebook har för ansvar. Detta hänger i luften just nu.
– Hoten som kommer i mejl och i brevlådan är naturligtvis en polisiär fråga och det är mycket viktigt att polisen tar den här typen av hat på största allvar. Och det är viktigt att de som får hoten polisanmäler dem kontinuerligt. Vi förespråkar att hoten ska anmälas som hatbrott, kategori annan eftersom det här ytterst är ett hot mot demokratin.
I kommentarsfältet på HM:s hemsida förekom rena dödshot, och Julia gjorde en anmälan till polisen. Men förundersökningen lades ner bara efter en dag. När Uppdrag granskning intervjuar polisen framkommer att hoten borde utretts.
Redan innan programmet sänts har intresset varit stort och många har kommenterat den video där de hotade kvinnorna läser upp kommentarer de fått i brev och mejl. Kommentarerna blev ytterligare en bekräftelse på problemet. Reportern Hasse Johansson berättar för SVT att kommentarsfältet fick stängas under natten, då ingen hade möjlighet att moderera.
– Det var hot mot kvinnorna som är med i filmen och allmänt hat mot kvinnor, säger han.
