Vid FN:s klimatkonferens i Doha förra året kom parterna i samtalen överens om att öka kvinnors deltagande i arbetet med det dokument som ska ersätta Kyotoprotokollet. Förutom könsbalans i förhandlingsdelegationer och berörda organ handlar målet om att främja en klimatpolitik som i lika hög grad utgår från kvinnors som mäns behov.

Inför nästa toppmöte – COP19 i Warsawa, Polen, 11-22 november – ska varje medverkande land inkomma med sina strategier för att uppnå målet. Deadline är 2 september och Island blev först med att lämna in sitt bidrag.

Kvinnors börda av obetalt arbete ges i dokumentet som exempel på strukturella hinder för att uppnå de uppställda målen. Att väcka allmänhetens engagemang för såväl klimatfrågan som behovet av ett genusperspektiv försvåras enligt Islands nationella analys av att islänningarna ännu inte känner av några betydande konsekvenser av klimatförändringarna i sin vardag.
För att nå målen identifieras behovet av kunskapshöjande insatser, långsiktighet i arbetet, användbara genusanalyser och att avsätta tillräckligt med tid och resurser.

På mellanstatlig nivå anses klimatförhandlingarnas sekretariat fylla en viktig funktion genom att följa och informera om utvecklingen. Island anser att behovet av mer systematiska åtgärder för att säkerställa att målet om könsbalans verkligen uppnås ska diskuteras i fortsatta förhandlingar. Samtidigt konstateras det i dokumentet att ingenting hindrar enskilda länder och regioner från att redan i nuläget ta de initiativ som krävs.