Brist på jämställdhet är ett hinder för demokrati och utveckling i hela världen. Men i årets utrikespolitiska deklaration nämns kvinnors rättigheter fortfarande som bisatser.
Det var i onsdags, 13 februari, som Carl Bildt, utrikesminister, presenterade regeringens utrikesdeklaration. Naturligtvis fördömde han Nordkoreas provsprängning av kärnvapen och lyfte fram satsningar på nätfrihet, bland annat planeras en ny stor internationell konferens i Stockholm.
Carl Bildt framhöll att Sverige är pådrivande för en fri och säker kommunikation och en resolution i FN:s råd för mänskliga rättigheter som ”slog fast att samma mänskliga rättigheter – samma tryckfrihet och samma yttrandefrihet –
ska gälla online som offline.”
Han slog också fast att Sverige verkar för en jämställd värld, men där saknades konkreta strategier förutom en vag koppling till demokratibiståndet. Lena Ag, generalsekreterare i Kvinna till Kvinna, anser att skrivningarna är lite svagare jämfört med förra året. Och inte heller då gick det att utläsa av dokumentet vilken avgörande betydelse kvinnors ställning har för att åstadkomma en fredlig och demokratisk utveckling i världen.
Kvinna till Kvinna, som samarbetar med kvinnorättsaktivister och kvinnoorganisationer i konfliktzoner, bedömer att ett genomslag kvinnors rättigheter kräver att de ges en central plats i svensk säkerhets- och utrikespolitik. Inte, som nu, behandlas snarast som särintresse och biståndsfråga. Inför utrikesdeklarationen ville Lena Ag se ett trendbrott och listade några viktiga ståndpunkter som hade varit viktig att lyfta fram och slå fast.
– Med utrikesdeklarationen sänder man viktiga signaler om vad som är viktigt och var man lägger tyngdpunkten. Carl Bildt talade mycket om digital utveckling och modernisering av ambassader. Jag önskar att han skulle betona att det finns ett tydligt samband mellan demokratisk utveckling, kvinnors rättigheter och fred. Det är den analytiska delen jag saknar. Det går inte att tala om demokratiutveckling så länge halva befolkningen förtrycks och stängs ute från beslutsfattandet.
Lena Ag konstaterar att oppositionsledamöterna lyfte dessa frågor snabbt och tydligt, och att även alliansens Désirée Pethrus, KD, till skillnad från Carl Bildt lyfte fram utvecklingen i Demokratiska republiken Kongo, ökänt för det sexuella våldet i striderna som skördat fler liv än Vietnamkriget.
– Jag förstår att när man säger demokrati så menar man demokrati för alla, men vi har inte kommit så långt att man kan göra de här generaliseringarna. Min farhåga är att det som inte genomsyrar utrikesdeklarationen inte heller kommer att genomsyra det Carl Bildt gör.
