Att befria sig från föreställningar om manligt och kvinnligt och söka sig till mansdominerade branscher, där både lönerna och förutsättningarna för karriärutveckling är bättre, har en direkt positiv effekt på kvinnors hälsa. Det framgår av en forskningsrapport som tagits fram av organisationen Kvinnor Kan. Och det är en strategi som flera av forskarna bakom rapporten rekommenderar, eftersom den politiska viljan att göra något åt de bakomliggande orsakerna har visat sig vara otillräcklig.

Kvinnor Kan har under 2012 och 2013 arbetat med projekt som visar vilken betydelse socioekonomisk utsatthet har för hur kvinnor mår och tittat närmare på sociala skillnader i unga kvinnors hälsa. Resultaten presenterades vid ett seminarium i Stockholm förra veckan.

Moment 22

Forskning som visar på att unga kvinnor mår psykiskt dåligt är egentligen inget nytt. Beslutsfattare har varit medvetna om det i många år och forskare på området framhåller vikten av att se de bakomliggande strukturerna som bidrar till de orättvisor som resulterar i kvinnors ohälsa. Arbetet mot dessa orättvisor stoppas upp av att människor fixerar sig på att försöka hitta biologiska orsaker. I Kvinnor Kans rapport beskrivs situationen som oacceptabel, då det inte finns någon naturlig orsak till att kvinnor mår sämre.

Marit Gisselmannoch Susanna Toivanen beskriver i rapporten hur föreställningar om kön påverkar hur vi tolkar våra egna och andras känslor, ord och beteenden, men också de yrkesval vi gör och vilken livsstil vi väljer. Mannen är alltid normen och det som ses som manligt ges också högre status, inte minst när det gäller yrkesval.

Men att vara kvinna blir ofördelaktigt långt innan hon kommer ut i arbetslivet. Jennie Ahrén har forskat i unga kvinnors psykiska hälsa och inriktat sig på kvinnor mellan 15-24 år. Hon berättade under Kvinnor Kans seminaium om hur många tjejer ofta hamnar i ett moment 22, där deras psykiska ohälsa påverkar deras betyg negativt och deras försämrade betyg i sin tur innebär negativa konsekvenser för tjejernas hälsa.

Osynlig ohälsa

Gruppen som Jennie Ahrén studerat mår dåligt, sämre än den gjorde för 20 år sen, och dessutom mår gruppen allt sämre med åldern. Hon konstaterar att många faktorer påverkar en människas psykiska och medicinska hälsa och ens förutsättningar för ett långt och välmående liv. Utöver kön handlar det bland annat om utbildningsnivå och klass, vilket i sin tur påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och klass.

Ett stort problem är att de unga tjejer som Jennie Ahrén studerat ofta blir utan hjälp, både på grund av att deras psykiska ohälsa är osynlig. Den som fortfarande klarar av vardagen och kan utföra sina dagliga ärenden ses ofta inte som sjuk, även om hon mår väldigt dåligt. Psykisk ohälsa kan ta sig uttryck på många olika sätt och är än i dag svår för många att både berätta och fråga om.

Går att förändra

Rapporten visar att unga tjejer som lider av psykisk ohälsa förväntas reagera på ett ”kvinnligt sätt”, vilket gör att tjejer som blir aggressiva och utåtagerande inte alltid får önskvärt gehör för sin situation. Det tycks även finnas en ”syster duktig”-tendens som bidrar till unga tjejers psykiska ohälsa. 70 procent av flickorna känner sig stressade i skolan, siffran bland pojkar är 50 procent och situationen har blivit sämre med det nya skolsystemet.

Jennie Ahrén anser att den förda skolpolitiken bidrar till utvecklingen:

– 25 procent elever med ofullständiga betyg är ett misslyckande för skolan som orsakar fortsatt psykisk ohälsa bland våra ungdomar, säger hon.

Och påpekar att vuxna har makt över barnens situation som därmed går att förändra om viljan finns.

– Kamraterna, lärare och till och med kamraters föräldrar vet ofta vem i klassen som mår dåligt och vi måste bli bättre på att våga fråga och våga bry oss, säger Jennie Ahrén.