Vilken missvisande vinkling på artikeln! Vad då förbereda sig för äktenskapet? Jag gick på Helsingegårdens lanthushållsskola en termin 1969 och där handlade det om att lära sig sköta hushåll så effektivt som möjligt vid sidan av ett yrkesarbete. Jag blir fortfarande, drygt 50 år senare, full i skratt när jag ser människor krångla till sitt hushållsarbete eftersom de inte fått lära sig hur det kan göras enkelt.

Bristen på kunskap om matlagning, städning och hushållsarbete är ett hot mot folkhälsan. Oavsett vilket kön det är på hen som utför jobbet. En förklaring till att folk blir tjocka, äter dålig mat och att mycket mat slängs, är att de inte fått lära sig matlagning och näringslära. Hushållsskolor och lanthushållskolor har lagts ner samtidigt som hemkunskapsundervisningen i skolorna har skurits ner till ett minimum. Vad är det för bra med det? Och vad har det med kvinnofrigörelse att göra?

Hushållningskunskaper nedvärderas i samhället och av kvinnorörelsen, som i den här artikeln i Feministiskt perspektiv. Varför har kvinnorörelsen en tendens att nedvärdera kunskaper som varit traditionellt kvinnliga? Ju mer pizza och snabbmat, desto friare kvinnor, eller vad? Eller ska alla ha en piga, är det kvinnofrigörelse? Men om pigorna inte heller kan någonting om matlagning, hygien, städning med mera?

I stället för enkel näringsriktig vardagsmat premieras stjärnkockar och lyxiga, tillkrånglade veckotidningsrecept. Också i restaurangbranschen nedvärderas kunskap. Hur kan det komma sig att det är tillåtet att laga mat åt andra i restaurang utan elementära kunskaper i hygien och matlagning?

Karin Kämsby

SVAR FRÅN ARTIKELFÖRFATTAREN

Hej!

Tanken är naturligtvis inte att nedvärdera hushållsarbete utan att påvisa hur och försöka förstå varför flickors/kvinnors utbildning sett ut som den gjort genom åren. Hur/om tendenserna lever kvar idag och vilken betydelse det har eller har haft.

Precis som du med din utbildning är de många som gått på Idas skola och trivts med det, samt är glada i dag att de gått utbildningen. Ang. att det skulle vara en förberedelse för äktenskapet – detta går förstås att tolka olika, men jag har under arbetets gång mött både lärare och elever som uttryckt sig just på det här sättet.

Detta är första delen i en serie och naturligtvis finns många frågor kvar att besvaras. Fortsätt gärna läsa så hoppas jag att du får svar och förståelse!

Emma Brännman

Kommentarsfunktionen är fortfarande ur funktion. Tills vi har fått ordning på den, vänligen mejla ev replik och ytterligare kommentarer till [email protected]