Barnmorskor har fått nog av att överge kvinnor i värkarbete på grund av personalbrist. Nu får det vara nog. Sjuksköterskor varnar för bristande patientsäkerhet inom vården. De kräver även högre lön – inte på något sätt en vettig lön med tanke på det ansvar en sjuksköterska har, men åtminstone dräglig.
Den svenska vården kantas av uppror. I den upp-och-nervända vårdvärlden tycks dessa uppror vara det enda rättvända. För nog borde det vara självklart i ett land som Sverige att en blivande mamma ska få ha en barnmorska hos sig under hela födseln? Att denna mamma ska föda i ett riktigt rum och inte i en städskrubb utan bedövning? Att en människa som har ansvar över liv och död ska ha en human lön för sitt arbete? Att en sjuksköterska ska ha tid att ta hand om alla patienter på ett fullgott sätt?
– Som det ser ut i dag måste vi sjuksköterskor prioritera så hårt att vi inte hinner med den basala omvårdnad av patienterna som egentligen är grundläggande för vårt jobb. Vi hinner till exempel inte se till så att patienterna äter och är lugna. Det tär på en att se alla saker vi skulle kunna göra för att få en patient att må bättre men som vi inte hinner med, berättar sjuksköterskan My Morin.
Hon arbetar på en akutmottagning Stockholm och är en av många som har fått nog av situationen i vården. Morin kämpar delvis för sin egen och kollegorna runt om i Sveriges arbetssituation, men främst kämpar hon för patienternas – våra – rättigheter.
– Vi är inte förbannade för vår skull i första hand utan för att vi ser vad det här gör med patienternas upplevelser av hälso- och sjukvården. Det är lite dumt att debattens fokus ligger på att vi inte hinner äta lunch och kissa. Det är viktigt att förstå vilken nivå det här ligger på. Herregud, patienterna får ju inte heller kissa, säger My Morin uppgivet.
Frågan om patienternas välmående är en direkt effekt av sjuksköterskornas arbetssituation och arbetsmiljö. Morins och hennes yrkeskollegors möjlighet att hinna ta hand om alla patienter, återhämta sig efter ett arbetspass och få en lön som motsvarar arbetsbördan är en förutsättning för att vi ska få bra vård när vi blir sjuka.
– Sjuksköterskan har ett högt ansvar både gentemot samhället, patienten och arbetsplatsen, men vi har ingen som helst makt att påverka vår situation. Den klassiska grafen mellan ansvar och makt är helt utspelad, säger My Morin.
Politikerna lyssnar inte
Det viktigaste för My Morin är den politiska aspekten av sjuksköterskornas situation. Det är inte en partipolitisk fråga – det är en kvinnofråga, en feministisk grundfråga. Hon är trött på att politikerna skjuter ifrån sig ansvaret hela tiden, trots att de sitter på sjukhusens budget. Det är bristen på pengar som gör att sjukhusen inte kan anställa fler sjuksköterskor, höja lönerna och få fram fler sjukhusplatser.
– Vi sjuksköterskor har inget mandat att förändra situationen. Vi har länge och på alla möjliga sätt försökt förklara situationen för de som har mandat – politikerna. Men vi får ingen respons, berättar My Morin.
Hon har flera gånger fått som svar av politiker att de inte har något ansvar för hur vården bedrivs eftersom de inte är experter på området. Det är sjuksköterskorna som är experter.
– Men vi som är experter säger ju att vården som den ser ut i dag inte fungerar. Varför lyssnar man inte på oss då?
Morin har arbetat som sjuksköterska i åtta år. Hon har varit på fyra olika utlandsuppdrag i tjänsten och är även koordinator på sin arbetsplats. Hon jobbar treskift, vilket innebär att hon har arbetspass alla tider på dygnet. Morgonpass på måndag, kvällspass på onsdag, nattpass på torsdag. Hon arbetar varannan helg. My Morin har valt att arbeta treskift eftersom det ger bäst lön. Hennes lön är 24 900 kronor. En absurt låg summa för någon med åtta års erfarenhet som arbetar alla tider på dygnet och som dessutom har ansvar för medborgarnas hälsa – liv och död.
Ohållbar situation på BB
Barnmorskan Eva Nordlund berättar för Feministiskt Perspektiv att hon och många andra barnmorskor nådde en gräns förra året. Efter att under många år ha varslat om stress, bristande patientsäkerhet och dålig arbetsmiljö via avvikelser och andra forum så blev det nog. Det blev väldigt tydligt när Karolinska Sjukhuset i Solna förra året fick lov att stänga ungefär fyra förlossningsplatser på grund av vattenskada. Då havererade hela förlossningsvården i Stockholm, förklarar Eva Nordlund.
– Till slut lade vi ner tanken på att vi skulle få kissa, äta och ta rast. Ändå hann vi inte med alla föderskor ordentligt.
Ingen lyssnade på Eva Nordlunds och hennes kollegors varningar vilket ledde till en anmälan till Arbetsmiljöverket från förlossningen på Karolinska Huddinge. Tidigare har även gjorts anmälan från Danderyds förlossning vilket ledde till ökad bemanning nattetid. I höstas skapade Eva Nordlund tillsammans med en kollega en sluten grupp på det sociala nätverket Facebook dit barnmorskor runt om i Sverige bjöds in. Nästan 1300 barnmorskor är med i gruppen där de diskuterar med varandra om allt som rör professionen.
Ur facebookgruppen växte ett behov av att börja gå samman alla barnmorskor i Stockholm för att försöka påverka kvinnors situation i förlossningsvården och det bildades en grupp där alla förlossningskliniker finns representerade. Gruppen enades kring parollen: Stockholms barnmorskor kräver förutsättningar för att ge trygg och säker vård.
Politiker, makthavare och medborgare måste förstå hur det ser ut på förlossningskliniker och hur barnmorskorna har det.
– Vårt största budskap är att vi inte kan garantera patientsäkerheten längre. Vi tycker att det är en kvinnlig rättighet att ha tillgång till barnmorska under hela förlossningen, säger Eva Nordlund.
Nordlund anser att hon och andra barnmorskor går emot sin profession. Det är omöjligt att göra ett fullgott arbete med en för låg budget. För få barnmorskor och för få förlossningsplatser gör att barnmorskorna måste springa mellan förlossningar och hänvisa bort kvinnor som egentligen borde få stanna och påbörja födseln.
– Vi vill inte längre ställa upp på att springa mellan flera föderskor på en gång. Det kan vara väldigt omvälvande att vara i aktivt förlossningsarbete. Och om både kvinnan och hennes partner är förstagångsföräldrar så är det extra illa att vi barnmorskor lämnar dem mitt i all smärta och kanske till och med ångest, berättar Eva Nordlund.
Istället för att känna som i dag – lättnad över att ingen dör eller blir allvarligt skadad – så berättar Nordlund att hon och kollegorna vill kunna göra allt de kan för en födande kvinna. Hon ska få ordentlig bedövning, kissa när hon behöver det och få sin livmoder masserad efter förlossningen. När barnmorskorna inte hinner med dessa saker så ökar komplikationerna. Sugklocka måste användas oftare och fler kejsarsnitt görs. Bristen på närvarande barnmorska under förlossningens aktiva fas kan öka risken för sugklocka och fler kejsarsnitt utförs.
– Jag tror inte att en kvinna tänker att hon varit utsatt för en komplikation, utan hon tror att det är såhär det ska gå till. Men vi barnmorskor vet att det här inte är bra vård. Vi vet hur det skulle kunna vara.
Återkommande berättelser
My Morins och Eva Nordlunds berättelser vittnar om samma situation inom vården, oavsett avdelning. Båda ser frågan som en kvinnokamp och en feministisk grundfråga.
– Det är en kvinnofråga. Det är ett synsätt på kvinnan, hur man ser på henne och hennes födande, säger Eva Nordlund om situationen på förlossningsklinikerna.
De vittnar även om de obefintliga svaren och förändringarna från politiker. Morin och Nordlund har tillsammans med sina yrkeskollegor på alla sätt försökt förklara situationen inom vården för personer med makt att förändra. De har bland annat genom att skriva avvikelser, prata med chefer och ta kontakt med politiker försökt få fram det faktum att patientsäkerheten är bristande på sjukhus i Sverige. Politiker, som har det yttersta ansvaret, vägrar möta sjuksköterskorna och barnmorskorna för en verklig diskussion. Noga undviker de att svara på deras frågor och diskutera det allvarligaste problemet – att resurserna inte räcker till för att ge fullgod och patientsäker vård.
– Det handlar inte om att det är synd om oss sjuksköterskor. Vi har valt det här yrket och vi gör ett extremt bra jobb. Det här handlar om mycket kompetent personal som säger att de måste få hjälp för i dag funkar inte vården som den ska. Vi sjuksköterskor kan inte dela på oss tio gånger. Det kan ingen göra, säger My Morin. Och i det instämmer Eva Nordlund.
